måndag 28 juli 2014

Ångest

Jag mår som sagt tidigare, iget vidare, och när jag säger att jag har ångest,  då menar jag ingen vardags ångest som vem som helst kan drabbas av, utan jag har ren och skär dödsångest, jag antar att  det är metastaserna i lungorna som gör att det blir så tungt att andas och denna värme gör inte saken bättre,  jag har slem i halsen plus att jag är ordentligt muntorr, vilket inte är någon bra kombination. Jag vet att man ska andas i rektanglar när ångesten kommer,  men när man har svår att dra in luft för att det tar emot. Och sedan andas ut, är inte det lättaste , när lungorn inte fungerar som de ska. Andas gör jag ju, men jag får en sådan hemsk panik i samband med detta att det blir svårt atr få mig att slappna av för hela min kropp är spänd som en fiolsträng, att det enklaste sak som att gå på toa är nästan en omöjlighet för mig pga att kroppen är så spänd, då behöver jag någon som kan lugna mig med lugna rörelser på ryggen så att jag kan slappna av, och  ett vanligt snabbt toa besök tar väldigt lång tid för mig och jag blir riktigt andfådd samtidigt,  denna ångest gör att jag inte vill vara ensam, jag behöver någon hos mig hela tiden tyvärr och det finns det ingen möjlighet till.
Angående  närståendepenning  som man max kan ta ut 100 dagar för. Det har vi läkarintyg på men det är bara 80% av lönen så det har vi inte råd att ta ut heltid på tyvärr,  för ekonomin måste gå ihop också.
Idag har sköterskorna som har haft semester kommit tillbaka och de är inte alls insatta i min nya situation  med så stark ångest och jag känner att de inte har tid att vänta in mig tills jag lugnat ner mig, utan måste göra annat, detta gör mig ännu mer stressad och orolig,  så allt blir bara en ond cirkel där jag inte kan slappna av alls.  Så ni som tror att det bara är lite ångest som bara är att andas lite har fel, för jag får kämpa för att andas och samtidigt få kroppen att slappa av.

28 kommentarer:

  1. Läser din blogg och kan knappt tänka tanken på hur jobbigt du har det!! Lungorna är ju ett viktigt organ och det är tufft bara man är lite förkyld i denna värme. Hoppas du får lugnande-tror det kan vara bra för att "komma förbi" ångesten! Så tänker jag som har starka smärtlindrande medicin-inte bra men det gör att jag i allafall kan göra en del saker som jag vill.... Ett litet hopp kanske?? min bästis på äldre dar har massor av krämpor, efter bröstcancer fick hon kronisk lungcancer och för 3 somrar sen trodde vi nog alla att tiden var räknad...men hon mår så mycket bättre idag!! Tumörerna finns ju kvar både i lungorna och på andra ställen-men hon andas normalt och vi kan göra saker ihop precis som innan hon blev sjuk-så har du turen att få en bra mix av mediciner så finns det hopp.....All styrka till dig och de dina

    SvaraRadera
  2. Hej! jag hoppas också du får ordentliga lugnande, som tar bort ångesten 100% Det finns medicin som tar bort det helt och hållet så jag hoppas du får allt du behöver. Du skall INTE behöva lida pga ångest!!

    SvaraRadera
  3. Vad trevligt att höra av dig även om du fortfarande har stora problem med andning o ångest, tur det finns hjälpmedel som rullstol o rullator o syrgas förutom medeciner. Vi får hoppas att du kan komma ut utanför sjukhuset med hjälp av andra nu när det är lite svalare på gång kanske.

    Det är ju tungt med andningen när det är som varmast för dom flesta men mycket mer för dom som är sjuka.

    Krya på dig!!

    SvaraRadera
  4. När jag läser övriga här så tänker jag också att det måste finnas lugnande som är bra mot ångesten. Men förstår att det är svårt att känna att man inte får luft, då är det lätt att gripas av panik. Åh vad jag känner med dig och önskar jag kunde hjälpa . Det är ju jobbigt väder dessutom nu för de som är sjuka. Önskar jag kunde säga något eller göra något som fick dig att må bättre. Så jag säger varmaste goaste kramen från mig till dig <3

    SvaraRadera
  5. Finns det ingenting de kan göra för att få metastaserna att minska som t ex strålning? Det måste ju vara fruktansvärt att inte kunna andas. Jag lider med dig, du är en riktig krigare. Mina varmaste tankar går till dig. <3

    SvaraRadera
  6. Jag blir verkligen så ledsen för din skull. Kan du inte få någon att prata med som kan hjälpa dig med din svåra ångest. Förstår att din sjukdom i sig gör det svårt att andas men det som ångesten gör kanske en psykolog eller terapeut kan hjälpa dig med. Jag menar verkligen inte att verka redig och komma med lätta lösningar men jag blir så ledsen när du skriver och utan att se dig hör man din ångest och det verkar som det är dina närstående som får hjälpa dig att känna dig lugn och trygg. Önskar sjukvården förstod vikten av att ta hand om hela människan. Tänker mycket på dig och hoppas att du snart får den hjälp du så väl förtjänar. Catarina

    SvaraRadera
  7. Naturligtvis är det ingen enkel ångest. Det du upplever just nu i ångestväg är det allra värsta man kan uppleva psykiskt i ett mänskligt liv. Det kommer inte bli värre, du har redan upplevt botten. Finns det verkligen inget rent medicinskt de kan göra för dina lungor så att det blir lättare att andas? Högre dos kortison? Har du syrgas?

    SvaraRadera
  8. Ångesten gör det ju dubbelt så svårt att andas så dina lungor kanske inte alls är i såå dåligt skick som du upplever det? Kan du på något sätt försöka känna dig trygg med att du, trots att det känns läskigt, inte kommer kvävas? För det kommer du ju med största sannolikhet inte.

    SvaraRadera
  9. Kram. Hoppas du får hjälp med ångesten och att de även kan göra nåt åt problemet med andningen som du har sen innan. /Annika

    SvaraRadera
  10. Tänker på dig!

    HOPPAS du får mycket lugnande! det SKA du få!

    SvaraRadera
  11. Jag har en god nyhet, det ska bli svalare väder i hela landet. Omtanke och kärlek till dig ikväll. Håller om dig <3

    SvaraRadera
  12. Ändå mer orolig nu när man inte hör någonting från dig o din familj.

    Hoppas ändå att du mår någorlunda o att du fått hjälp med ångesten.

    SvaraRadera
  13. Tänker på dej, vännen!
    En stor kram från Åsa ❤️
    Ps. Du har mail.

    SvaraRadera
  14. Här är en till som tänker på dig och ber för dig Kram <3

    SvaraRadera
  15. Fina du. Nu blir jag extra orolig när du inte uppdaterat på länge. Tänker på dig dagligen och hoppas innerligt att du har det lättare med din ångest och andning. När du orkar och vill så hoppas jag att du vet att vi är många som bryr oss om dig och önskar få höra ifrån dig <3 Mängder av kramar från Maria

    SvaraRadera
  16. Hej! Hoppas du fått må bättre. Jag är också orolig. Hoppas du fått vara nära din familj! Många kramar, Erika från Finland

    SvaraRadera
  17. Tänker på dig och sänder massor av styrkekramar till dig:)

    SvaraRadera
  18. Kära du, varenda dag tänker jag på dig och undrar hur du har det. All min omtanke och värme går till dig och din familj just nu. <3

    SvaraRadera
  19. De är relativt bra med Annika cellgifterna slog ut magen så hon vart orkeslös..

    SvaraRadera
  20. Glad att höra livstecken från Annikas man. Varma kramar till hela familjen

    SvaraRadera
  21. Tack stolt pappa för att du meddelar! Stor kram till hela familjen! av en som inte känner er men tänker på er

    SvaraRadera
  22. Skönt med att höra av er även om inte Annika själv orkar skriva.

    Hoppas det blir bättre för henne o hela familjen.

    SvaraRadera
  23. Vi är så många Annika som tänker på dig. Hoppas din mage bli bättre och tusen kramar till dig. Och tack stolt pappa.

    SvaraRadera
  24. Ja usch jag blev riktigt orolig och trodde det värsta hade hänt när inte bloggen uppdaterades. Skönt att höra ett litet livstecken. Jag tänker på dig dagligen, Annika fast jag inte känner dig.

    Kramar i massor från Bella

    SvaraRadera
  25. Stolt Pappa tack för inlägget i din blogg med lite livstecken från er , vi är ju oroliga för Annika när hon mår så dåligt och det inte vill vända för henne.

    Hälsa att vi önskar Annika stor bättring.

    SvaraRadera
  26. Käraste Annika Kom nys hemifrån gubben och för just en timme sen sa jag att jag ville åka och hälsa på dig men att jag inte trodde jag klarar köra själv hela vägen. Och jag undrade om vi skulle åka tillsammans nån gång snart. Jag finner inga ord för att utrycka min sorg och vad jag känner för din familj. Som du har kämpat Annika Nu känner du ingen smärta. Sov gott vännen. Mina tankar är med Per och barnen och övriga familjen <3

    SvaraRadera
  27. Jag hann inte lära känna dig. Fick precis veta att du inte finns hos oss längre :( Sökte efter dig på Facebook i förrgår men hittade dig inte.. Vila i frid min kusin. /Sofia

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel