onsdag 21 mars 2012

Läkarbesöket



Igår var det dags för läkarbesök igen för att få svar på datotomografin, Det har aldrig känts så motigt att gå till läkaren som det gjorde då, jag var livrädd för vad som skulle visas på röntgenbilderna, och övertygad om att jag skulle bryta ihop hos läkaren om jag fick ett dåligt besked. Jag tog mig dit ändå med mycket vånda. och svaret var som jag väntat, inte så positivt, det visade sig att förändringen hade vuxit till 7 mm, men den är fortfarande för liten att ta prov på, sedan hade det tillkommit fler små förändringar i lungorna, så  det blir en ny tur med cellgifter, men inte samma som förra gången, sedan så hade de sett att jag hade förtätningar i mitt vänstra bröst, och det hade jag inte förra gången, men läkaren trodde att det kunde bero på ärrvävnad efter strålningen jag har gjort, och då vi kom in på bröstet så var jag tvungen att ta upp att jag känt en ömhet och svullnad i mitt högra bröst, och då läkaren kände på det så höll han med mig om att det inte kändes bra, så han mätte knölen, och skrev en remiss till mammografin + ultraljud och ev. biopsi och idag ringde de från mammografin och sa att de hade en tid på tisdag nästa vecka, och så fick jag en ny läkar tid den 4 april, då jag antagligen får veta vilken sorts cellgift jag får och när det sätts igång, men det blir inte före påsk i alla fall, så jag kommer inte vara cellgifts sjuk då vi åker upp till svärföräldrarna i påsk och det känns skönt. som läkaren sa så får jag ju fortfarande Herceptin och Tamoxifen som ger ett visst skydd och förändringarna hinner inte öka i storlek särskilt mycket under den tiden.
Då jag fick beskedet trodde jag att jag skulle bryta ihop men det gjorde jag inte till min egen förvåning, för jag var sjukt orolig inför detta besök, men jag tog det med fattning och har redan accepterat att så här är det, och jag fick ju veta att det inte fanns någon spridning till varken skelett eller buk så kanske det lugnade mig lite, som det känns nu känns det inte helt omöjligt att bli kvitt detta, så det är bara på det igen.
Tyvärr blir  det ännu en sommar som blir förstörd av cellgifter, sjukhusbesök och provtagningar men det är inte mycket att göra åt.

Dessa  tankvärda tavlor hittade jag på nätet.


lördag 17 mars 2012

Lördags bus

Idag var vi till Västerås och besökte Busborgen så att Thilde fick busa av sig lite, vi har aldrig varit där förut så vi tänkte testa på detta lekland, jisses säger jag bara, jag har personligen ganska svårt med detta att man lämnar sina barn vind för våg och som förälder själv sitter och fikar och surfar på datorn vid cafeterian eller är mer intresserade av mobilen än av sina barn, där sprang barn mellan 1-13 år som hade noll regler eller vuxna som hade noll koll över deras barns uppförande. jag inbillade mig att man åkte till såna här ställen för att umgås och ha roligt tillsammans med sina barn, inte för att man själv ska få en ledig stund till annat. men, men det är min personliga åsikt och det fanns faktiskt föräldrar eller vuxna som var närvarnde också, men de flesta vuxna satt i cafeterian utan barn. Tråkigt att det finns så många vuxna som inte orkar umgås med sina barn på helgerna, men Thilde hon hade i alla fall jätteroligt, men jag har aldrig sett henne så speedad som idag hon varken lyssnade eller såg oss då vi försökte prata med henne vi tyckte hon skulle ta en paus och fika lite men det tyckte inte hon, hon bara drog iväg och hennes pappa försökte hänga på så gott han kunde, uppför trappor och genom tunnlar och annat skoj, själv försökte jag hänga på lite då hon höll sig på golvet,  det som ändå var bra var att på Busborgen fick föräldrar och vuxna följa med  upp i klätterställningen och rutschkanor, det är ju bra för de mindre barnen ifall något skulle hända där uppe, det enda ställe som vuxna inte fick vara på var hoppborgen och det kan jag ju förstå, så nu i kväll har jag en väldigt trött dotter och en trött sambo hemma, själv är jag trött i huvudet av allt ljud, man kan ju tycka att jag som arbetar i förskolan borde vara van med allt stoj, men där försöker man faktiskt att hålla ljudnivån nere så mycket det går, och sedan har jag ju varit hemma i 8  månader och är inte alls van med så mycket ljud längre,  men jag tror att Per tyckte det var ganska roligt i alla fall, trots att inte jag var lika road av detta jiippo, men han kunde delta på ett annat sätt än vad jag orkade med, så nu har jag en väldigt trött men nöjd Thilde och en trött sambo så det blir nog en tidig kväll för båda två:),
Nedan följer ett bildregn från dagen

Thilde i bilen på väg till busborgen fylld av förväntan:)

Lite fundersam ¨på vad vi ska göra..

Full fart i en av hoppborgarna


Här går det undan...



Här börjar Thilde bli lite trött, så hon varvar ner lite
 bland minstingarnas hörna,
här har hon hittat några klossar att bygga med

På väg upp i stora hoppborgen.



Thilde och pappa busar lite bland bollarna


hon räds ej höjder

och full fart nerför...

draken gick runt och hälsade på barnen
 och Thilde fick  en kram, men det hann jag tyvärr inte fota

fredag 16 mars 2012

Datotomografi

Igår var jag till Ks för att göra datotomografin, fick fasta tre timmar innan och sedan fick jag dricka 1 1/2 liter vatten blandat med kontrastvätska, under 1 och 1/2 tim det var helt smaklöst och smakade bara vatten om alltihopa som tur var. innan undersökningen var jag super nervös, inte för själva röntgen undersökningen för den är inget märkvärdig alls och nu har man ju gjort en hel del såna så man vet vad det handlar om, det jag var nervös för var ju vad de ska se på bilderna och jag bävar, men jag kan ju ändå inte göra någonting åt saken, med den insikten lugnade jag ner mig, jag fick lägga mig på en brits och en sköterska satte nålen i min port där jag skulle få kontrast igenom, sedan åkte britsen fram och tillbaka igenom en stor rund kamera när jag var inne i den så sa en röst ta ett djupt andetag och håll andan och sedan talar rösten om när man får börja andas igen, detta upprepades tre gånger  då jag åkte in i kameran den tredje gången så fick jag kontrast ut i blodet, och när man får det ,så får man en värmekänsla i kroppen och det känns nästan som man kissar på sig samtidigt som man får en metallaktig smak i munnen, detta är helt normalt och så ska det kännas om det fungerar som det ska.den sista gången jag skulle hålla andan  så dröjde det väldigt länge innan rösten sa till att jag fick börja andas igen och sköterskan sa det hon med att hon blev nästan orolig att rösten inte sa till att jag fick börja andas igen ;),men jag tänkte då att om jag har något fel på lungorna borde man inte då ha svårt att ta djupa andetag? det har inte jag någon svårighet med, och jag hostar inte förutom då jag är förkyld, men nu när min förkylning i stort är över, så hostar jag ingenting,jag försöker att tänka att det kan vara ett bra tecken på att det inte är något farligt, men nog finns hjärnspökena där, när jag gjorde min första datotomografi inför cellgiftbehandlingarna så fick jag veta att jag hade en cysta på levern, men det sa läkaren jag hade då inte var något jag behövde oroa mig för, eftersom det är jättevanligt att man har det. men nu så börjar ju tankarna fara, tänk om det inte var en cysta, om det är cancer istället, men så har jag läst att röngen läkarna är duktiga på att se skillnader på cystor och cancer i levern, så jag hoppas att det är så, men jag är ändå livrädd att de ska hitta något på andra platser i min kropp som inte ska vara där, men som sagt så kan jag inte göra någonting åt det heller så det är dumt att oroa sig för något jag inte kan påverka. då röngen var klar så kom två goa arbetskollegor och mötte upp mig vid cafeterian på ks och jag fick blommor vindruvor och en tidning att läsa, sedan fikade vi och snackade en massa skit, det är så skönt då man kan få prata om något annat än bara sjukdom, och det gjorde mig gott att få sitta där och skvallra lite :) i cafeterian satt även Rikard wolff, ja mina arbetkollegor  som satt och såg åt hans håll var i alla fall övertygade, men jag vet inte säkert, men han var i alla fall väldigt lik honom :) innan vi gick så frågade de om jag ville hänga med ut och äta middag nästa vecka och det vill jag ju gärna, så jag håller tummarna att allt är bra så jag kan hänga med ut.
När jag kom hem hade jag fått ett brev från ks där de hade ändrat min tid och läkare den 23 mars, detta blev jag inte glad över eftersom jag har haft  otaliga läkare under denna resas gång de är väl en sådär 6-7 olika läkare jag har träffat, de har haft svårt att boka in mig till samma läkare då de är fullbokade hela tiden, och det verkar som de flesta bara jobbar deltid då de är lediga eller upptagna på annat håll, detta tycker jag har varit helt värdelöst skött på radiumhemmet och bröst och sarko, så nu ville de byta tid och läkare igen, men till en läkare som jag haft förut, senast i september tror jag, och detta kändes inte bra då jag ska få besked om ev nya behandlingar, dessutom tyckte jag inte denna läkare var så bra för hon var inte insatt i min sjukdomshistoria och kunde inte svara på mina frågor, så idag ringde jag och sa detta och då hittade sköterskan jag pratade med, en ledig tid på tis den 20 mars istället till den läkare jag haft sedan i dec, skönt även om jag inte är helt nöjd med honom heller, jag tycker han är lite svår att prata med, men han verkar vara kunnig i alla fall, och nu försöker jag behålla samma läkare med näbbar och klor, jag känner mig väldig otrygg nu med ny läkare om det visar sig att förändringarna i lungorna är cancer, och sedan var det lite skönt att jag får svaren på röngen redan på tisdag istället för på fredag, jag hoppas i vilket fall som helst att jag får vänta med behandlingarna till efter påsk, för vi tänker åka upp till norrland och jag vill  ha en "må bra" vecka där uppe och tanka lite ny energi, det kan vi behöva hela familjen.

tisdag 13 mars 2012

Minnesdag


Idag är det den 13 mars och 7 år sedan min Pappa gick bort i en hjärtatack i sömnen, saknar både han och mamma väldigt mycket, mamma gick bort i matstrups cancer den 22/2-97 och hennes begravningsdag är i morgon så idag går mina tankar till både Pappa och mamma, Pappa hade genomgått en bypass operation 10 år innan, men i samband med en influensa så orkade inte hans hjärta mer och saknaden är stor, jag hade velat behålla både mamma och pappa ett bra tag till, då hade Thilde fått ha både mormor och morfar, nu vet hon inte ens vilka de är..
så tänk på de nära och kära du bryr dig om, och säg de där orden du vill säga idag, för i morgon kan det vara försent

måndag 12 mars 2012

Helgen

I lördags började vi dagen med att städa lite och Thilde och jag bakade kladdkaka, sedan hade inte fröken något tålamod med att vänta med avsmakningen av kakan till kvällen eller övehuvudtaget låta den svalna, så det blev fika så fort, kladdkakan inte var för varm att ätas, när vi fikat klart så  åkte Per ,jag och Thilde till Västerås, vi kände att vi behövde komma hemifrån lite, först besökte vi klädettan,Thilde behövde lite nya tröjor, då hon börjar växa ur de hon har, när vi kom dit hade vi bara 30 min på oss innan butiken stängde, så snabbt och effektivt hittade vi några tröjor åt henne för en billig penning, det som tog mest tid var väl att jaga runt Thilde i affären för hon hittade ju kläder som hon tyckte vi skulle ha som hon kom med och mätte mot både Per och mig :) sedan gällde det att veta var hon hittat dessa kläder och hänga tillbaka de, "Phuu" man ska nog inte ta med sig en 3-årig klädmedveten tjej  då man ska  titta och handla kläder ;) efter det så åkte vi till Tidö-Lindö och Tittade på Gustaf och Sussis husbygge, det kommer nog bli riktigt fint då det är klart.
Jag vill med, ha hus gärna lite ute på landet med naturen inpå husknuten, men här i stockholm är det såna fantasi priser på hus så det får man bara drömma om :(  men något större är vi i behov av, vi bor i en 4:a nu men vi är 5 pers i den varav 2 tonåringar, och vi har bara en toalett/badrum för alla oss, sedan  är det väldigt dåligt med klädförvaring, vi har bara en liten klädkammare och två garderober i vårat sovrum, klädkammaren har Angelika och Per mest tagit i anspråk, jag har några jackor hängandes där, Markus skulle behöva en egen garderob, men det är svårt att få plats i hans lilla rum så just nu har han bara en byrå till sina kläder där han inte får plats med allt, vi införskaffade en garderob extra till vårat sovrum som jag hade tänkt använda, men jag insåg snabbt att Per hade större behov av den än jag, så jag har rensat bland mina kläder och fått iväg två stora säckar med kläder, och samma har jag gjort med Thildes kläder som hon vuxit ur, så hon har fått ta ena garderoben i sovrummet då byrån hon använt har gått sönder, med tanke på att jag har två tonåringar boendes hos mig på heltid, så har de ju även hämtat sina kläder som de har haft hos sin pappa, så de har ju dubbla uppsättningar med kläder här hemma, så klädhängaren i hallen har fått fungera som en extra garderob, hur tråkigt som helst, så, jag fortsätter att rensa och göra mig av med saker här hemma för att alla ska få plats, utan att det känns som hemmet är överbelmmrat med saker som det gör nu, för Thilde har inget eget rum utan hon har fått en del av köket som oxå har fått fungera som kontor,  för ena köks delen kan man i princip dela av till ett litet rum, och nu tycker jag att thilde är i behov av ett rum, så skrivbordet måste bort, det intressanta är bara var man ska göra av med det som står på skrivbordet, bla en stationär dator som Angelika mest har använt, så en större lägenhet eller ett hus skulle absolut inte göra oss någonting, men 5.or växer inte på träd precis, så mitt projekt här hemma blir att fortsätta rensa...
Efter vi hade varit på Tidö-Lindö så åkte vi till Pers moster och morbror och hälsade på där blev vi bjudna på fika och lite god mat, så en väldigt trevlig dag i västerås hade vi, när vi kom hem så dukade vi fram en ostbricka och lite vin och bara myste framför tv.n så en helt okej lördag med andra ord, i går kände jag mig rätt trött eftersom jag hade sovit dåligt under natten, så förmiddagen blev rätt lugn här hemma, men efter Thilde hade sovit middag så gick jag och Markus ut i parken med henne, medans vi gjorde det passade Per på att dammsuga och svabba golv, och putsade ena köksfönstet som Thilde brukar stå och vinka vid, där fanns gott om både pussavtryck och handavtryck av lillfröken, så det blev så fint efteråt, han hann även torka av badrumstaket innan vi kom hem igen, det är så skönt att slippa göra allt detta själv, som kroppen dessutom inte har ork med att genomföra och jag är så glad över att jag vågar lita på min kropp igen så att jag kan vara ute och leka med Thilde utan att vara orolig över att mina ben inte ska bära hela vägen, jag fick veta att den biverkningen kom från kortisonet, för jag blev hemskt mukelssvag i lårmusklerna, och vågade knappt gå ner för trapporna här hemma då det var som värst, och det är enda alternativet att komma ut då det inte finns någon hiss i huset,(vi bor på andra våningen två trappor upp) riktigt läskigt var det i alla fall och jag hoppas jag ska få slippa uppleva detta igen, då kroppen sakta men säkert håller på att hämta igen sig efter alla konstiga biverkningar av alla mediciner.
När Markus,Thilde och jag kom hem igen så hjälptes Markus och jag åt med matlagningen, som blev skivad och stekt älgkött, kokt potatis och vinsås med hela champinjoner i efter önskemål från Markus,  det smakade väldigt gott kan jag säga. efter det så blev det att slappa framför tv.n och titta på film,
En helt okej helg med andra ord, nu ska jag se om jag kan göra någon nytta här hemma, men känner mig lite seg idag så får se vad jag hittar på, men vädret ser härligt inbjudande ut så en liten promenad kanske inte är helt fel.

lördag 10 mars 2012

Paket och promenad

Igår fick jag korten jag hade beställt på Thilde, jag skickade in  ett gäng bilder för en vecka sedan, till framkallning, för trots att fröken snart är 3 år så har vi inte ordnat några riktiga kort på henne, trots att det finns hur mycket bilder som helst, så nu tyckte jag det var dags att ordna  bilder ,så jag beställde kort från hennes första år, och de blev jättefina, så nu ska jag bara ordna med ett fint fotoalbum åt henne, och Angelika och Markus kom med ett varsit album, som jag kunde börja med att sätta in bilder i, nog är det roligare att titta på  bilder i ett album än bilder som ligger på datorn. jag fick även sakerna jag hade beställt från Ung cancers hemsida igår, så då blev det invigning av min nya mössa :), sen tog jag mig en promenad till karlssons och införskaffade lite mera textilier, när jag gick dit tänkte jag att om jag inte orkar gå tillbaka tar jag bussen hem, för mina muskler är i princip obefintliga och kontitionen värdelös, men skam den som ger sig, kände då jag var klar att jag nog orkade gå hem också, så det gjorde jag och det kändes jätteskönt även om det gick sakta så njöt jag av promenaden, när jag gick hemåt fick jag även se vårens första tusselago inte riktigt utslagen men den lyste så fint gult bland allt det bruna och gråa, kände mig nästan som ett barn då jag såg den, alldeles ensam stod den där och talade om att nu är våren här :).. när jag kom hem fixade och donade jag lite, fick upp gardinerna trots oputsade fönster...  satte upp det nya duschdraperiet i badrummet efter att jag hade städat och rensat bland mina saker där. sedan kan jag säga att kroppen  var helt slut, jag hade så ont i ryggen och höfter och fötterna ömmade efter promenaden, så resten av kvällen tillbringades på soffan med lite vin och ost :). jag känner av ryggen även idag, men det är bättre än igår i alla fall :)
Nu ropar Thilde att det är frukost så då är det nog bäst att jag går och äter lite, sedan har  jag lovat att lillfröken ska få baka sin tårta hon tjatat om ( tårta i det här fallet = kladdkaka), sedan får vi se vad vi hittar på idag, men ut ska vi i alla fall frågan är bara vart.

Ha en underbar dag kram

fredag 9 mars 2012

En lära att leva efter

Nedvärdera inte ditt eget värde genom att jämföra dig själv med andra.
Det är på grund av att vi alla är olika som var och en av oss är så speciell.

Sätt inte dina mål efter vad andra människor tycker är viktigt.
Bara du vet vad som är bäst för dig.

Ta inte för givet de saker som du har närmast hjärtat.
Kläng dig fast vid dem, så som du håller dig fast till själva livet,
för utan dem är livet meningslöst.

Låt inte ditt liv glida genom dina fingrar
genom att leva i det förgångna eller för framtiden.
Genom att leva ditt liv en dag i taget kommer du att leva alla dagar i ditt liv.

Ge inte upp när du fortfarande har någonting att ge.
Ingenting är över förrän det ögonblick du slutar att försöka.

Var inte rädd för att medge att du är allt annat än perfekt.
Det är den bräckliga tråd som binder oss alla samman.

Var inte rädd för att ta risker.
Det är genom att ta chanser som vi lär oss att vara modiga.

Stäng inte ute kärleken från ditt liv genom att säga att den är omöjlig att finna.
Det snabbaste sättet att få kärlek är att ge kärlek,
det snabbaste sättet att förlora kärlek är att hålla fast vid den för hårt
och det bästa sättet att behålla kärlek är att ge den vingar.

Avfärda inte dina drömmar.
Att vara utan drömmar är att vara utan hopp,
att vara utan hopp är att vara utan ett syfte med livet.

Spring inte genom livet så fort att du glömmer inte bara var du har varit,
utan vart du är på väg.
Livet är inte bara ett lopp,
utan en resa som du ska smaka på varje steg längs vägen
.
NANCYE  SIMS --

torsdag 8 mars 2012

Tankar...

Idag går mina tankar till Lars och barnen  som idag begravde sin fru och sin fina mamma,
Jenny bloggade in i det sista om sin kamp mot cancern i "Jennys tankar och reflektioner" hon lämnade  sin man och två små barn efter sig, Lars har fortsatt bloggandet på en egen sida som heter "Resten av livet," en blogg jag varmt vill rekomendera att läsa.

    

onsdag 7 mars 2012

Lite nytt och fräscht


Idag skiner solen härligt skönt, så jag begav mig ut på en promenad till karlssons för och se om de hade något roligt att köpa till hemmet, när jag kom ut så var det inte riktigt lika skönt som det såg ut, men det blev en uppfriskande promenad iaf, för vindarna var rätt kyliga, sedan hittade jag lite smått och gott att handla, det blev nya gardiner till vardagsrummet, nya kuddar till soffan, ny duk till v-rums bordet, allt i en härlig vårgrön färg, sedan blev det ett nytt duschdrapperi och en ny dörrmatta, jag hade tänkt mig nya filtar till soffan också men hittade inga som jag tyckte om, jag hade tänkt mig sätta upp gardinerna ikväll men såg att fönstren är i stort behov av en tvätt, så det får vänta tills orken faller på att ta mig an fönstrena, jag är inte särskilt bra på att putsa fönster så jag får väl anlita någon som får komma hit och göra jobbet, det är ju faktisk några fönster i denna lägenheten som ska putsas.
 Just nu är jag inne i  en period där jag vill rensa ut saker, jag har haft en storrensning av garderoberna både Thildes och mina, det är bara klädkammaren som ska rensas nu, där är det mest Pers och Angelikas kläder som finns, men mycket används inte så det kan man ju skänka bort enligt min mening, jag har rensat bort gamla tidningar och kataloger och nu ska jag ta mig an  bokhyllan, för hur ofta läser man om böckerna egentligen? de bara står där och samlar damm, och just nu så har jag svårt med att koncentrera mig på läsning ändå och nu vill jag ha bort allt gamalt och tråkigt och få in nytt och fräscht istället. ja man måste ju ha lite roligt att sysselsätta sig med då man bara går hemma på dagarna. nu ska jag ta hand om diskmaskinen, och planera kvällsmaten för sedan väntar tvättstugan ikväll

tisdag 6 mars 2012

Herceptin nr 8

Igår var jag till Radiumhemmet för att få mitt herceptindropp nr 8 av 17, när jag satt där i stolen så kom det in en kvinna som pratade med sköterskan som skulle ge henne herceptin och jag kunde inte undgå vad de pratade om, de diskuterade om läkare som inte alltid är så smidiga när de ger cancerbesked, hon hade fått sitt cancerbesked per telefon, och som jag förstod det som så rörde det sig om att få besked om återfall och de hade sett något i hennes lungor som såg ut som cancer, men när detta hade kollats upp noga visade det sig vara ärrvävnad från en lunginflammtion, sköterskan berättade att hon hade jobbat på lungröntgen och sa att det är jättesvårt att se skillnad på förändringar som är cancer och från ärrvävnad av någon annan orsak, detta har jag oxå fått höra från flera håll nu, att när förändringarna i lungorna är så små som mina 2-5 mm så kan man omöjligt se om det är cancer eller inte, nu vet inte jag om mina förändringar har vuxit sedan i somras för jag frågade min läkare om detta och då visste han inte om att de funnits där redan innan mina behandlingar sattes igång, och han blev lite osäker, därför beställde han en ny datotomografi till mig där man ser bättre av hur det ser ut i torax och buk, och den 15 mars ska jag få göra datotomografin, känner mig lite nervös inför detta, men har bestämt mig för att inte tänka för mycket på vad svaren ska visa, det finns ett litet hopp om att förändringen inte är cancer och det vill jag gärna tro, men jag vet oxå att med min tur i denna cancer soppa så är det säkert cancer, men på det vill jag inte tänka just nu, som någon citerade på mailinglistan jag är med i  "Alla ska vi dö någon gång men IDAG lever jag" det är precis så jag känner det, just nu mår jag bra då cellgiftbiverkningarna har lämnat min kropp och det vill jag njuta av så länge det går, jag kan inte gå och oroa mig i förväg för då kommer jag gå under psykiskt, och det kommer gå ut över min familj som har haft det tillräckligt tufft under detta halvår,  Sambon sa tidigare innan vi visste om min ev lung metastas, att han inte skulle orka med detta en vända till.. så jag vill inte tänka på om vi tvingas gå igenom detta igen om hur det ska gå för vår familj, Per har fått ta en stor del av Thildes uppfostran och gränssättning då jag inte har orkat, och hon testade han värre än värst, då jag mådde som sämst, cellgifterna gjorde mig ganska likgiltig inför hennes trots, jag orkade inte bry mig, jag hade nog med mig själv,( tänkte stundtals att jag inte ville utsätta familjen för detta helvete att de skulle må bättre om inte jag fanns med i bilden) det känns som jag har missat så mycket av Thildes utveckling under detta halvår, och nu vill jag ta igen det och umgås med familjen så mycket det går, tyvärr så drabbas jag på bakslag på bakslag då mitt immunförsvar inte är det bästa, är det inte virusinfektioner av något slag så är det magen som brakar ihop på mig, men jag orkar ändå vara delaktig i Thildes uppfostran igen, för hon är en tjej på snart 3 år med järnvilja och mycket självständig ung dam med humör som sin Pappa:), som klättrar i skåp och plockar åt sig sånt hon vill ha eller äta, står det högst upp tar hon stolen och klättrar resten. hon är väldigt hjälpsam, och vill gärna hjälpa till att plocka upp matpåsar och in i kylskåpet, duka och vara med vid matlagning, men ibland vill man inte ha hennes hjälp och då blir hon väldigt förnärmad. jag förstår att det är tufft att behöva ta hand om henne själv. jag har mått dåligt av deras bråk, men ibland kan man inte hålla sig för skratt, som då  hennes pappa skällde på henne i helgen då hon tagit sin stol för att klättra i skåp igen, då sa han att  han skulle binda fast hennes stol så att hon inte kunde flytta på den, då blir hon så arg och skäller tillbaka att hon ska slänga pappa, sen går hon och hämtar två soppsäckar och tejp, den ena säcken försöker hon dra över huvudet på sin pappa, där han sitter på golvet och den andra drar hon över hans fötter och ben sedan tejpar hon så att påsen ska sitta ordentligt :) (det lyckas inte så bra) för ska han bråka med henne då vill hon slänga honom.. vad hon fått det där med sopsäckarna ifrån vet jag inte, men det kommer säkert av att vi har sagt att vi ska slänga hennes leksaker som hon inte vill städa upp, men att hon vill slänga sin pappa har jag aldrig hört förr:) fantasi det har hon iaf...
Jag vill hellre njuta och koncentrera mig på familjen än att tänka på cancer och  ev.nya behandlingar. därför är jag inte längre så sugen på att prata cancer av förklarliga själ, den 23 mars får jag veta hur min närmaste framtid kommer se ut, men tills dess vill jag må bra.


Älskade barn
En bild från julafton där Thilde busar med sin storebror:)

Bilder

Lägger upp lite bilder som jag hittade på mobilkameran, kvalitén är inte den bästa men det får duga:)

Blommor som jag fått av älsklingen för någon vecka sedan




Blommor jag fått av mina arbetskamrater
 


Thilde åker på en av karusellerna i köpcentret:)

Thilde vill åka den stora rutschkanan och pappa får hjälpa henne upp:)

Thilde rullar i backen:)

söndag 4 mars 2012

Shoppat och tittat på vasaloppet

Idag har jag tittat på vasaloppet och särskilt hejat på¨Emma Hellberg från bloggen Livmordet.  hon har verkligen haft en tuff cancerresa. och senast för ett par veckor sedan så drabbades hon av blodproppar i lungorna, men trots detta har hon bevisat att ingenting är omöjligt och idag tog hon sig igenon hela vasaloppet på en tid av 8.55.38, Ett Stort Grattis! till dig Emma, jag är så imponerad av hennes idag särskilt med tanke på att hon bara har haft 5 mån på sig att träna upps in kondition efter sina cellgifter och behandlingar.
Inför vasaloppet så sålde hon varje meter hon skulle åka för 1kr st. pengarna går till Ung cancer så för att sporra henne lite köpte jag 100 meter till henne, jag vet att alla metrarna redan blivit sålda innan loppet, men jag sponsrar gärna till Ung cancers verksamhet för unga cancerdrabbade, så när jag ändå sponsrade ungcancer så passade jag på att handla lite i deras webshop :)
detta klickade jag hem idag.

En pins med ungcancers slogan ¨på
 denna väska köpte jag,
den finns i vitt oxå fast med annan text på

 Denna mössa i svart köptes,
(mössor är bra då man inte har hår eller väldigt lite av den varan) 
den fanns i vitt oxå, 
så den kanske blir ett senare köp:)

Sen så var jag jättesugen på någon av dessa tröjor,
 antigen en i lila eller grå, men de var slut i min storlek,
 så det får bli en senare beställning:)

  men det lutar åt en tröja i grått när de åter finns i lager:)

Gadgeten innehöll ett fel