måndag 6 maj 2013

Behandling och födelsedagar

Efter mycket om och men så fick jag äntligen min 5:e behandling i torsdags eftermiddag, jag har mått rätt ok den här omgången, men i fredags hade jag ett illamående som låg på lur hela dagen och sov bort halva dagen för att jag var så trött, i lördags kände jag mig rätt ok och vågade mig tom på att dricka lite öl och vin på kvällen.
Annars så är jag rätt försiktigt med alkoholhaltiga drycker just nu, pga ett leverprov som är något förhöjt, men min läkare tycker inte det är något att bekymra sig över, så länge som de "riktiga" levervärdena är bra, tydligen så finns det mycket som kan påverka just detta levervärde upp och ner, men ändå så försöker jag tänka till lite.

Men lite skoj måste man ju få ha, särskilt nu när jag fyller 40 år i morgon :) det trodde jag inte för ett år sedan att jag skulle få uppleva, då jag hade fått domen metastaser i hjärnan, det brukar innebära ca 3 mån överlevnad, vem hade kunnat tro att de, 1 år senare inte skulle synas på röntgen? så jag har faktiskt inte vågat planera särskilt långt i förväg, jag lever i 3 månaders perioder, så något stort har jag alltså inte vågat planera, för att fira min 40 års dag, energin har kanske inte riktigt funnits där heller med alla behandlingar jag får, plus att det varit lite andra saker som ställt till det här hemma, som gjort att jag varken har haft lust eller ork att planera något. först var planen en jättefest, men insåg att i maj så händer det så mycket annat, så många är upptagna på andra håll, så jag la ner det projektet, vill verkligen inte slösa min energi och pengar på något stort om ingen kan komma.  jag behöver den energin till annat istället.
Sedan fick jag erbjudande om att fira min födelsedag med kryssning istället, med mat och dryck musik och dans,,samt hytter till alla för ett bra pris, vilket lät jätteintressant, jag hade tänkt bjuda med familj och vänner, och stått för hela kalaset, det hade kostat lika mycket som att hyra lokal och bjuda på mat och lite underhållning, men nu skulle jag ju slippa alla förberedelser och städning efteråt.
Men då visade det sig att åldersgränsen var 23 år och eftersom jag även vill fira min dotter som fyller 20 den 16 maj så  gick inte detta heller, så nu slutar det med att det blir öppet hus här hemma istället, Den 18 maj med mat och dryck, än så länge verkar det inte bli så många som kommer, Men de har till den 13 maj på sig att svara, så det blir nog några till i alla fall hoppas jag. Per har skickat ut inbjudningar på Fb, till de som har det, så ni som inte har sett någon inbjudan kolla era evenemang så har ni kanske en inbjudan där :)

Natten till igår så sov jag endast 3 timmar somnade kl 00.30 och vaknade kl 03.30 och var helt klarvaken i huvudet, jättejobbigt på morgonen, med en pigg liten dotter och eftersom vi hade planerat att åka ut till campingen för att se om platsen vi vill ha har blivit ledig, så gav vi oss i väg.
Jag  säger så här: att ha sömnbrist och sedan cellgifter i kroppen som  gör jävulskt ont i bröstet när de börjar verka, är ingen hit precis. men med lite alvedon i kroppen så blev det lite bättre i alla fall, vi åkte ut till Siggefora och det var vissligen väldigt blåsigt men det var varma vindar, så det var riktigt skönt faktiskt, så snart blir det  för oss att tillbringa helgerna där ute igen. "Längtar"
Någon plats hade inte blivit ledig, men grannarna tror inte att de som har platsen nu, kommer bli kvar, så vi hoppas på det bästa, så vi slipper stå i ett vatttenhål i sommar igen. annars så kommer vi bara att vrida upp vagnen så vi kommer bort från det värsta i alla fall.
Thilde hann och leka en liten stund med några barn vid lekplatsen innan det var dags att åka vidare, Nu till Västerås och till Pers morfar som fyllde år i går, så där blev det lite fika en stund innan det var dags att åka hem och planera kvällsmaten. Trots mina 3 timmars sömn så orkade jag hålla igång en hel dag och kom faktiskt inte i säng förän vid 22- tiden. Inatt var jag så pass smart så jag tog värktabletter innan jag gick och la mig så att jag inte skulle vakna av värken, och jag fick sova ända tills Pers mobil ringde kl 5.20 då han skulle upp med Thilde, tur att man kan ta det lugnt resten av dagen för jag har väldigt svårt att sova vidare när det är ljust ute, men jag har en del att göra här hemma idag, så det gör inget att jag fick kliva upp tidigt.

Jag har tagit mig för ännu ett projekt, och det är att försöka att komma iform, vi får se hur det går med det.
Energin läggs ju först och främst på att må så bra som möjligt under mina behandlingar, då jag är som tröttast och har som ondast, men jag behöver verkligen gå ner i vikt, och jag har lovat mig själv att blir jag av med värken i armen, så ska jag börja träna igen, och just nu har jag ingen värk ut i armen, så jag har ingen ursäkt till att inte göra det längre, och just nu finns orken där också, så då får man passa på  och ta tillvara på de bra dagarna, vet att jag har mycket att vinna, med att få lite muskler och bättre kondition, kanske jag inte kan bli frisk, men jag kanske kan hålla spridningen i shack... vet inte, men det finns forskning som säger att motion 3 dagar i veckan  30 min per gång, kan förhindra återfall hos tidigare cancerpatienter, nu har jag ju spridd cancer redan, så jag vet inte om just det, påverkar mig, men hur som, så kan det aldrig skada att få bättre konditon och ork, jag tar det helt enkelt i min takt och ork, huvudsaken är ju ändå att man gör något, för att det ska bli bättre,
Jag har ju redan ett träningsprogram jag fått tidigare, och träningsredskapen har jag också här hemma, så nu har jag satt i gång. 
Jag började med att väga och mäta mig idag och har gjort ett vikt och mått schema  där jag skriver in resultaten vecka för vecka, så det ska bli spännande och se om det händer något bra med kroppen också. Jag behöver verkligen få fokusera och tänka på annat än bara sjukdom och problem,vi har haft det rätt tufft här hemma på senare tid kan jag säga, men allt löser sig nog till slut hoppas jag.

 
 
 
 
För ett barn
 
Må du snubbla på dom stenar, jag aldrig själv fick snava på
Så att du sen kan resa dig, och stadigare gå
Du kan aldrig någonsin hindra, alla sorgens fåglars stråk
Men du kan hindra dem att bygga bo, och att flyga lågt
Så må du räcka mörkret handen, säga hej med öppen mun
Så du alltid skönjer smärtan, i varje lycklig stund
För jag älskar dej, jag älskar dej, och ännu ännu mer
Men må du inte stå i skuggan, av den kärlek jag ger dej

Jag ska vänta vid ett vatten, du ska gå vilse, barn
Håll ditt huvud högt, ta din tid
Jag ska vänta vid ett vatten

Du har givits denna vardag, för att längta härifrån
Så försök bekämpa ledan, med din silver-saxofon
Må du möta någon på stigen, som ger dej all sin lojalitet
Och som älskar dej i trohet, för någonting du inte vet

Jag ska vänta vid ett vatten...

Lova mej att aldrig lita blint, på det jag sagt
Lita på dej själv, men framför allt, var på din vakt
Jag kan inte ge dej livet, du kan få vila i min famn
Du ska göra dina egna sånger, under ditt eget namn

Jag ska vänta vid ett vatten....
Peter Lemarc

10 kommentarer:

  1. Skönt att du verkar må hyfsat fast du har det så tufft!
    När det gäller bantning så har min bästis på äldre dar-fått "order" från läkaren att inte gå ner i vikt när hon har en aktiv cancer. Hon är stor men som jag uppfattat det så anser man att det kan vara bra att ha lite att ta i om hon blir sämre... Hoppas din 40 års dag blir precis så bra som du önskar...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej några såna direktiv har jag inte fått av någon läkare, att inte gå ner i vikt, för att man kan behöva reserverna senare, snarare så fick jag rekomendationen innan jag började med alla mina behandlingar att försöka att gå ner lite i vikt, eftersom det skulle underlätta för mig då jag gick på cellgifter,eftersom ork och kondition försämras kraftigt när man får behandlingar, (jag gick upp 11 kg under mina första cllgiftbehanlingar) Nu är det inte så att jag bara har några kg övervikt, utan ca 35 kg extra reserver att dras med, vilket inte gynnar mig alls, och så länge min läkare inte säger något om att jag minskar i vikt, viket jag gör av mina nuvarande cellgifter, och så länge mina blodvärden ser bra ut, så ser jag ingen anledning till att inte försöka att må så bra som möjligt under mina behandlingar, ska jag leva med cancer resten av mitt liv så vill jag må så bra som möjligt, och träning och motion i lagom mängd är alltid bra för kroppen och välmåendet,jag har ju fått mitt träningsprogram av sjukgymnasten på cancerrehabilitering, så det är nog ingen större fara med att jag börjar träna och komma iform lite:)

      Radera
  2. Jag tycker du gör helt rätt i att ta tag i träningen. Man mår bättre både fysiskt och mentalt om man rör på sig. Och jag tror att ju bättre man mår, desto bättre klarar man av sina behandlingar. Sen är det såklart viktigt att man, precis som du skriver, tar det i sin egen takt och känner efter vad kroppen orkar med. Jag frågade min läkare om han tyckte att jag tränade för mycket och hans svar var: "Varje gång du rör på dig förlänger du ditt liv, så nej det tycker jag inte" Han sa också att det finns vetenskapliga studier som visar att det är så. Så lycka till med träningen!
    Och hoppas du får en fin födelsedag!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack :)... jag tror också på att det är bra att röra på sig, jag har bara haft så svårt med att göra det då jag har haft så ont, men nu när jag mår bättre vill jag komma iform lite och så länge min läkare inte säger något om att jag minskar i vikt (väger in mig inför varje behandling)så ser jag inga hinder med det, min läkare tror att andledningen till att jag nu går ner i vikt är att jag inte tar något kortision,de kg jag la på mig under den tiden, är nu på väg bort vilket inte oroade honom alls, och som du säger finns det forskning på att det är bra att träna och röra på sig när man har cancer,och jag vill må så bra det bara går, trots cancer och alla behandlingar.

      Radera
  3. Vad härligt att du känner dig piggare! Att träna är säkert bara bra, men gå inte ut för hårt bara! Hoppas du får en bra födelsedag :)Må så gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack :)Jag kommer känna efter och lyssna på min kropp, träningsprogramet som jag gör har jag fått från cancerrehabiliteringen, så det ska inte vara någon fara :)

      Radera
  4. Hej!
    Följer din blogg dagligen tycker att du är tapper!
    Jag har en fråga min syster är i en liknande sits som dig.
    Även hon har ett förhöjt levervärde (Bilirubin)
    Är det det värdet som är förhöjt även hos dig?
    Vore jättesnällt om du kunde svara.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej vad roligt att du följer min blogg :) tyvärr kan jag inte svara på vad leverprovet heter som är förhöjt hos mig, eftersom jag inte vet vad det heter. men be henne fråga läkaren, vad det kan bero på att det är förhöjt och vad det värdet innebär. kram

      Radera
  5. Hej:)
    Hoppas du hade en härlig födelsedag:) tycker du gör rätt i att träna i den mån du kan och framförallt positivt att se resultat:) lycka till med det:)) ljus och värme till dig!
    Kram Katarina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack :) jag hade en jättefin födelsedag med familjen,sedan i helgen hade vi lite mera firande både för mig och min dotter. träningen går framåt sakta men säkert ;) kram Annika

      Radera