torsdag 31 oktober 2013

Vitaminer och mineraler vid cancer och andra sjukdomar

 

Oj vad vi har storhandlat denna månad, först i måndags på Coop, då den mesta maten och basvaror handlades hem, frysen blev smockfull av mat och frysta grönsaker av olika slag,
I tisdags åkte vi till Willys och kompletterade med färska grönsaker och frukt, för ca 700 kr ! behöver jag säga att kylen är full av nyttigheter nu, jag hoppas det ska räcka ett tag framöver,
I tisdags hämtade jag även ut mina cellgifter och sprutor på apoteket,  när jag står där så ser jag  att hon som expedierar mig har två band på sin rock, ett rosa och ett blått, så jag måste ju fråga om de även säljer blåa band? men det gjorde de inte utan det var bara något som de själva hade hittat på, och jag tyckte det var synd, att inte såna band säljs, men då gick hon och hämtade blåbandet pins istället som jag självklart köpte, plus ett rosabandet reflex till mannen, men när jag kom hem så norpade han åt sig båda två, så det blir att köpa en blåbandet pins till :)
För alla som vill stödja Prosta forskningen så finns det alltså att köpa pins på Apoteksgruppen!

Sedan vill jag tacka de personer som har bidragit med en slant till min insamling på cancerfonden under oktober, insamlingen är och kommer förbli öppen så den som vill kan fortsätta sätta in pengar där, Sms:a BESEGRA 6339 "Ditt namn" Till 72988  eller klicka på länken så kommer ni till cancerfondens sida där kan ni välja om ni hellre vill betala via bank.

Igår var det dags att inta mina cellgifts kapslar, varje gång tycker jag det är lite läskigt, eftersom jag måste kolla noga att ingen kapsel är trasig innan jag klipper upp de 2 lager med med folie som omsluter kapseln, då det är så starkt kärlretande att om det kommer på huden, slemhinnor eller i ögonen  så kan man få allvarliga skador och  detta ska man alltså stoppa i sig, så en timme innan  börjar jag med en illamåendetablett och betapred (kortison) sedan tar jag kapslarna tillsammans med frukosten, och väntar på biverkningarna som brukar komma ett par timmar senare, men i går vart det inte så farligt, det enda som hände var att jag fick lite småont i magen men inget akut, tänk att det skiljer sig så, från gång till gång vad jag får för biverkningar, men överlag tycker jag ändå att jag mått hyfsat med denna behandling, hoppas bara att den tar på skiten också, men jag har bestämt mig för att den gör det, jag tror det är viktigt att man tänker positivt när det gäller behandlingarna, att kroppen på något vis har lättare att bekämpa cancern då.

Så vad gör jag för övrigt för att mota bort cancern? förlitar jag mig enbart på skolmedicinen? nej! jag tror ju att det finns en orsak till att cancer uppstår i kroppen, och har googlat och sökt massa olika information, och det jag kommit fram till är, att det finns många olika läkare världen över som har studerat och forskat kring olika mineraler och vitaminer på varsitt håll, där de tror att just det mineralet eller vitaminet kan bota cancer så min teori är att cancer uppstår när vi har brister på olika livsnödvändiga vitaminer och mineraler i  kroppen, så jag försöker att äta  så mycket som möjlig av frukt och grönt  som är rika på dessa viktiga vitaminer som sägs hämma och bota cancer.
Så vad äter jag då?

Cancer älskar socker av alla dess slag! och livnär sig på socker, så det har jag dragit ner väldigt på,( svårt att sluta helt, när man är en gottegris :) )
Detta finns det alltså vetenskaplig forskning på, och då kan man ju tycka att det är jättekonstigt att cancervårdens kostrekommendationer, innehåller jättemycket socker, jag har reagerat på detta då jag är på behandling, och får frågan om man vill ha något att dricka , så är det bara söta safter som erbjuds, och salta snacks till, för att mota bort illamåendet, de hade tidigare Loka att erbjuda också, men det har de tagit bort.
Frågar man läkarna om hur man ska äta så säger de bara att man ska äta och leva som tidigare, men de frågar inget om hur man åt och levde tidigare, vilket kanske var väldigt ohälsosamt för kroppen,
Så jag började leta på egen hand om information om bra kost när man är sjuk.
Jag började med att söka efter grönt och frukt som dämpade inflammationer i kroppen eftersom min cancer är inflammatorisk, så jag insåg att alla gröna och färgrika grönsaker är jättebra, lök, vitlök och kål i alla former är också jättebra.
Gojibär var nog det första som jag hittade som sägs kunna bota cancer och även en massa andra sjukdomar i kroppen, så det är något jag har här hemma. de äter jag som de är eller i en smoothie.
Sedan förstod jag att även gurkmeja är supernyttigt och även det sägs kunna bota cancer och olika inflammatoriska tillstånd,  så det har jag i kryddskåpet här hemma.
Sedan har jag ätit probiotika sedan jag hade en rejält dålig mage ca 8 månader innan min cancer upptäcktes, Läkaren misstänkte magsår men inget syntes på gastroskopin, så jag fick börja äta magsårstabetter, samt att jag började med Probi mage som finns på apoteket.
Nu finns det forskning som säger att det ev kan bota cancer och andra inflamatoriska tillstånd i kroppen också, för större delen av vårat immunförsvar sitter ju i magen, och ett bra immunförsvar måste man ju ha för att kroppen ska kunna försvara sig mot de cancerceller som naturligt finns i våra kroppar, vi bär alla på cancerceller som immunförsvaret tar hand om innan cancer uppstår, så ett bra immunförsvar är A och O

Jag började äta D-vitamin för att stärka mitt skelett som urholkas av cellgifterna, men Dvitamin är inte bara bra mot skelettet och depressioner utan även det, sägs  kunna bota cancer! och de flesta vuxna här i Sverige har brist på just D-vitamin så jag har nu börjat att ta högdos av D-vitamin och efter en vecka med D3-vitaminet så är jag så mycket piggare än jag var innan,
vet inte om det beror på D-vitaminet enbart, eftersom jag samtidigt började dricka Bikarbonat,
Jag tyckte det var helt otroligt när jag hörde talas om vilka välgörande egenskaper bikarbonat har för kroppen, den gör kroppen basisk och syresätter våra celler, och cancerceller gillar inte syre då de dör, detta är tydligen gammalt och beprövat, och det finns onkologer utomlands som använder bikarbonat som behandling för Bröstcancer, då injiceras det i kroppen, och det finns de som påstår att de blivit friska tack vare att de druckit  bikarbonat, Bikarbonat har vi tydligen naturligt i våra kroppar men när vi har brist så uppstår olika sjukdomar. Bikarbonat ingår också i många cellgifter.
Jag har tidigare varit skeptisk till alternativa metoder och är det fortfarande, det finns många som livnär sig på att blåsa cancersjuka på pengar, jag skulle aldrig våga avstå ifrån cellgifterna och förlita mig på enbart på hälsokost, då det inte finns tillräckligt med forskning kring detta, 
Men jag tänker att tillsätta kroppen vitaminer och mineraler kan ju inte skada, för att på det sättet öka immunförsvaret, och ja jag har blivit piggare och det är ju en bra bieffekt även om jag inte blir frisk.

Ett annat intressant vitamin, är B17 , det är ett omdiskuterat nytt vitamin som finns i bla aprikoskärnor som sägs kunna bota cancer, men dessa får inte längre säljas på hälsokosten här i Sverige, då de innehålller cyanid, vilket många fröer och kärnor också gör,  men B17 ska även finnas i bl.a finnas i äppelkärnor, linfrön och bittermandel. Så att tugga på några äppelkärnor då och  kanske inte skulle skada.

Sedan sägs kolodialt silver kunna bota cancer och även super frukten Gaviola som finns på hälsokosten, ska vara en av dessa frukter som lovar bot mot cancer
Men dessa vågar jag inte ge mig på, eftersom jag inte vet, hur de fungerar ihop  med mina cellgifter, det kan ju faktiskt bli oönskade effekter om man tar hälsokost med cancerbehandling, vilket jag inte vill, så min tanke är att äta sånt  som är naturligt och nyttigt för kroppen, i syfte att stärka mitt immunförsvar, om det sedan kan ha positiv effekt på cancern att den  så småningom försvinner, så vore ju det en enorm bonus.
Jag lägger in lite intressanta länkar för er som vill läsa mer om kostens betydelse för hälsan och olika forskningar

Om cancer och socker:
http://fof.se/tidning/2012/3/tumorens-enorma-sockersug

Om bikarbonat:
http://blogg.passagen.se/sannaehdin/entry/bakpulver_mot_cancer

Bikarbonat:
http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?art=911&tem=3

Om antiinflamatorisk mat
http://www.alltommat.se/Smala-recept/Har-ar-IFD-matens-grundregler-1.13349

Artikel om självläkning:
http://newsvoice.se/2013/06/03/min-resa-med-cancer-att-bli-frisk-genom-samarbete-med-kroppens-sjalvlakande-formaga/

Om Avokadons hälsobringande effekter:
http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?art=911&tem=3

Gojibär:
http://gojibärforlife.se/varfor-ska-du-ata-gojibar

Gurkmeja:
http://ehdin.com/?id=1408

Ingefära:
http://www.ingefära.nu/egenskaper

Om D-vitamin
http://ehdin.com/?id=1073

Om Probiotika:
http://fof.se/tidning/2007/4/sa-gor-laktobaciller-oss-friskare

Intressant om sockerpiller och Placeboeffekt
http://www.svtplay.se/t/102814/vetenskapens_varld


Detta är några länkar som finns, men det finns så mycket mer på nätet att läsa om man är intresserad.
För att få i mig så mycket nyttigheter som möjligt i naturlig form, så gör jag ibland Gröna Smoothies. då det  är det är lättare att få i sig allt bara genom att dricka vitaminerna,
Därför har jag nu fyllt på vårat förråd med frukt och grönt här hemma så det ska bli lättare för mig  att göra detta mer regelbundet,
Tänk om man hade någon som fixade allt detta åt en, som såg till att det blev en vana, och att man fick i sig detta varje dag, så mycket enklare det skulle vara då :)

Dagens smoothies bestod i alla fall av:

4 nävar babyspenat
1 äpple
1 banan
!/2 citron
en liten bit ingefära
1 Avokado
1 msk gurkmeja
2 msk gojibär
ca 1msk kanel
3 dl vatten

Till detta tog jag en kapsel med D3-vitamin och en kapsel med probiotika.
Tidigare på morgonen hade jag blandat ihop en kopp med 1/2 tsk bikarbonat med 2 dl vatten, detta ska inte tas i samband med måltid, eftersom Ph.t  då ska hållas lågt.

 

tisdag 29 oktober 2013

Gräsänka och cancergala

I torsdags blev jag gräsänka då mannen var i väg på en 4 dagars utbildning med hemvärnet.
Han lämnade först Thilde på förskolan innan han åkte iväg, jag hade först tänkt mig att ha henne hemma eftersom jag tycker det är rätt jobbigt att ta mig iväg någonstans då min andningskapacitet inte är den bästa, jag flåsar rejält efter bara några meter, och jag måste först gå ca 1 km till pendeltågsstation, och sedan byta till buss och från bussen är det ca 1 km till Thildes förskola, så det är ju lite bökigt, men i torsdags var det FN dagen och de hade jobbat en hel del med detta på förskolan,  så jag förstod ju att detta var något hon inte ville missa, och på eftermiddagen så var det fika och uppträdande så självklart tog jag mig iväg för att se alla dessa fina barn som sjöng jättefint för oss föräldrar, och vi fick även se ett fint bildspel på hur barnen har jobbat kring FN:s barn konvention, och Thilde var så glad över att jag kom så det var värt mödan, tilläggas ska kanske att jag dagen innan hade fått min behandling, och det gör ju inte konditionen bättre precis, och jag kände hur trött jag egentligen var då jag satt där och fikade och fick mig en funderare då jag satt där med alla barnen runt omkring och hörde hur någon hostade rejält, det är ju inte en miljö jag borde vistas i när man har dåligt immunförsvar ,med helkassa lungor, men att få se glädjen och stoltheten hos min dotter var värt allt, även om jag skulle råka bli förkyld efteråt.
Trots en supertrött dotter, så skötte hon sig jättefint på vägen hem, inget bråk eller gnäll alls, vilket man inte kunde säga om hennes kompis som bråkade rejält med sin mamma strax bakom oss på vägen, jisses säger jag bara, det blev ju inte bättre av att mamman gick ner på sin dotters nivå  och betedde sig likadant som henne, då var jag tacksam och glad över att Thilde kan uppföra sig trots att hon är trött, och att vi svängde av så att vi slapp ha de skrikandes bakom oss, jag var trött som det var ändå.
Jag kom hem och var helt färdig och insåg att jag måste iväg och handla mat, men förstod inte hur jag skulle orka med det, så jag ringde och kollade var Markus befann sig och han erbjöd sig då att handla hem mat, vilket jag var oerhört tacksam för,

Thilde vid fikat i sin fina tröja
 med hennes handavtryck på
som de hade gjort tidigare under veckan

 

väntar på bussen
 med en blomma i handen som hon hittat :)
 
väntar på pendeltåget "bara" 25 min kvar
 
På fredagen blev det en sväng ut i parken, där Thilde hittade en kompis som var snäppet vildare än hon på att klättra och springa, men jag tror hon var något år äldre än Thilde,
Det var jätteskönt att komma ut en stund trots att jag kände mig rejält trött.
På lördagen var jag ännu tröttare och orkade absolut ingenting och kände mig jättetråkig som mamma, jag vill inte att Thilde ska lida för att jag är sjuk och har mindre ork än andra,
På fm. blev det mycket vila, det tar ett tag för mig att vakna upp  från nattens vila, vädret var  även regnigt och grått så det gjorde ju inte saken bättre, men tillslut blev det ändå lite gjort, Thilde ville bada så det fick hon göra, sedan ritade hon och gjorde pärlplattor och såg på TV, och jag ryckte upp mig så pass, att jag fick undan några maskiner disk, bäddade och röjde undan lite här hemma, till kvällen så bakade Thilde kladdkaka och Markus erbjöd sig även då att gå och handla,vilket jag var jätteglad för.(Angelika var inte hemma utan hon låg sjuk i feber, hemma hos sin pojkvän hela veckan) sen fick hon sina naglar målade som hon tjatat om hela dagen :)
På söndagen  väntade och längtade Thilde efter sin pappa och var jätteglad då han tillslut kom hem på kvällen, för övrigt så tog vi det bara lugnt och myste under större delen av dagen.

 

självklart ska man klättra så högt upp det går :)



I går var det dags för årets Cancergala, som nu har bytt namn från Rosabandet galan, till: "tillsammans mot cancer" vilket jag tycker är mycket bättre.
För det inte många har förstått är, att även om galan har handlat om bröstcancer så har pengarna gått till all cancerforskning ändå, vilket jag tycker är jättebra, men det har inte framgått särskilt tydligt  på cancerfondens sida, och detta vet jag har irriterat många som lider av annan sorts cancer, där de inte har förstått att pengarna även gynnar de, i år hade cancerfonden tagit till sig kritiken och ordnat en gemensam gala, vilket var väldigt gynnsamt då de drog in hela 63,5 miljoner till cancerforskningen! helt otroligt de pengarna behövs verkligen!

Förra året i oktober, så blev jag intervjuad och fotad för lokaltidningen för min missade diagnos, jag trodde det bara skulle bli en liten notis om mig, men det blev ett stort uppslag, jag är ju ingen person som vill synas och höras i media så detta var ju lite omtumlande, men tyckte ändå att detta var så pass viktigt att jag ställde upp med både bild och namn i tidningen, jag var lite orolig att alla skulle känna igen mig i lilla Bro efteråt, men det blev inte så farligt som jag befarade, visst var det någon som ringde efter artikeln, men trodde jag var någon annan :)  och några grannar kände igen mig, och jag fick höra likande historier från de, om  hälsocentalen där läkarna gett konstiga diagnoser eller missat den egentliga orsaken, och tyvärr verkar det inte vara så mycket bättre där nu heller, trots att nya läkare har kommit dit.

 
Här kan ni läsa hela artikeln om ni vill:
 

Efter artikeln så fick  jag även en fråga från radioprogrammet "Vaken", om jag ville ställa upp och vara med i Radio och prata om, jag minns inte ordagrant ämnet, men tror det var "En händelse som förändrade mitt liv"  men det tackade jag nej till.
Men något jag hade velat gå på var Bloggträffen som Amelia Adamo anordnade  hon är grundare till tidningen Amelia, Tara och M-magsin och dagen skulle handla om bröstcancer med föreläsare plus att få träffa andra cancer bloggerskor, det hade jag tyckt varit jätteroligt, men just den dagen och samma tid skulle jag få behandling med Herceptin, så det gick inte  tyvärr, men jag fick ändå en goodie bag med tidning och lite smått och gott från bröstcancerfonden hemskickat till mig :)

I oktober förra året  fick jag även två biljetter till "Rosabandet galan" från cancerfonden, inte var dag man blir erbjuden att gå på gala, och det tackade jag ja till trots att jag vid den här tidpunkten hade börjat få en hel del värk i min höger arm pga växande brösttumör som låg och klämde på en massa nerver, men kvällen blev helt underbar, men tårar och skratt,  berättelserna berörde så otroligt,särkilt då man vet vem det handlar om, för många av de medverkande har/hade egna bloggar som man följt och kanske skrivit till, och då blir det extra känslosamt, som i årets gala, så började det så känslosamt med en familj där hon hadedrabbas av tarmcancer, hennes känslor kände jag så väl igen,  men som jag nu trängt undan, men igår kom de upp till ytan igen och tårarna började  rinna direkt, och jag hann väl inte hämta mig, förrän nästa inslag kom, och det handlade om fina Sophie och Rasmus ifrån bloggen  "Tillsammans är vi starka" länken finns här till höger under "Ängla bloggar värda att läsa" hon fick sin diagnos ett halvår före mig och hon liksom jag hade den ovanliga bröstcanceformen IBC  (Inflammatorisk Bröstcancer)  den är mycket aggressiv och överlevnaden är minimal, för förloppet går oftast snabbt med spridning i kroppen.
Jag följde hennes blogg från det jag själv fick diagnosen, och var jätteglad då hennes behandlingar var över i september 2011 och hon slutade blogga, för att vara mammaledig på heltid, men en månad senare skriver hon återigen i bloggen att hon har fått återfall, cancern är tillbaka, och 7 månader senare somnade Sophie in, när man följer en blogg kommer man personen nära även om man inte känner de i verkligheten, så känns det som man känner personen tillslut, särskilt då man går igenom samma sak, så blir det väldigt känslosamt.
Så när Rasmus och Sophies inslag kom, så rann tårarna ännu mer, för just hennes blogg har berört mig jättemycket.
Nu har Rasmus tagit över och skriver då och då hur det går för deras lilla familj, gå gärna in och läs där http://ettrosahelvete.blogspot.se/
Jag tyckte årets gala var fin  med en bra kombination med både humor och allvar, för så är det, när man är sjuk så behöver man få skratta ibland och glömma allt vad cancer heter, Många tror kanske att det är det enda jag vill prata om och drar sig undan eftersom de tycker det känns jobbigt, men det är faktiskt tvärtom, jag tycker det är roligare att höra om vardagsbekymmer och skvaller, det känns så skönt att få lyssna och prata om någonting annat som får mig att skratta och glömma mina egna bekymmer, det är ju det jag har bloggen till för, att ventilera och skriva av mig mina känslor, så att jag orkar vara fokuserad och glad med familjen.

Nu ska jag snart bege mig till apoteket för att hämta ut mina mediciner som jag beställde igår, för i morgon är det dags för cellgifter i kapselform här hemma, plus att jag har beställt hem Fragmin sprutor eftersom de börjar ta slut.
 
 
Ha en trevlig kväll och ta hand om era nära och kära


torsdag 10 oktober 2013

Älskade unge!

Thilde är våran söta underbara dotter och lillasystern i familjen, samt våran prinsessa, för nog är det så att hon blir en hel del bortskämd och upppassad utav oss alla, med bortskämd menar jag att hon får en hel del kärlek för hon är så älskad av oss alla, men hon ger så mycket kärlek tillbaka så det räcker och blir över, hon är så snäll, söt och fin  på alla sätt och vis, (tycker nog varje förälder om sitt barn) jag tror det fanns en mening med att just hon kom till oss, för hennes glädje och livslust smittar verkligen av sig, och många gånger har hon fått mig på andra tankar då jag mått dåligt och varit nere, och verkligen behövt hennes livsglädje som hon har så mycket av.
Men lilla fröken har ett temperament som heter duga också, hon kan bli så arg när något inte går som hon vill, då suckas det, skälls och rätt som det är så hör man en svordom mitt i alltihopa, som då hon höll hon på att bygga med legot, och det gick inte som hon ville, och högljut klagar hon och låter ifrån köket, tillsist  ropar hon på pappa för att få hjälp, men han dröjer för länge och då hör man, hur hon tar till olika svordomar,
när pappa kommer och säger att så får man inte säga för det låter väldigt illa, så säger hon att det är på sina sakerna hon svär och det var så skönt att få säga så :) ja vad säger man?
själv så försöker jag tänka på vad jag säger, men visst slinker det ut någon svordom ibland då man är trött och irriterad, och hon är så snabb på att ta efter dessa, och de kommer bara när hon är irriterad.
När hon är på det arga  humöret är det ibland så svårt att hålla sig för skratt, för tittar man på henne när hon är som argast och skäller på oss, så kan man se hur det samtidigt rycker i mungiporna och glittrar i ögonen och hon har så nära till skratt, därför är det ibland  så svårt att bli arg på henne när hon har gjort något fel. men skäller vi på henne av någon anledning, och hon inte håller med, då har hon oftast svar på tal och skäller tillbaka, som den värsta tonåring :)
Jag tänker att när barn vågar säga emot vuxna på det sättet, inte på ett otrevligt sätt, utan mer att hon tycker att vi har fel och talar om det för oss, så måste de nog vara trygga i sig själva, när de har sådant stort självförtroende, att de vägrar finna sig i att bli orättvist behandlade, och det känns så skönt att hon har denna trygghet och detta självförtroende i sig, det kommer man långt på.
Som sagt så är hon inget elakt barn, hon har lätt att få kompisar och hon är väldigt omtyckt av sina kompisar på förskolan, och bland pojkarna har hon flera beundrare redan :)  hon leker med alla barn stora som små, och säger ifrån om hon tycker någon är dum,, hon är väldigt omtänksam och gillar att kramas och pussas, (kanske därav pojkarnas förtjusning)
Just nu är hon "mammas flicka" och vill ha min uppmärksamhet överallt, jag ska helst vara den som nattar varje kväll, läser saga och kliar henne på ryggen och under fötterna :)
När hon vill ha min hjälp, (oftast på toaletten), så kommer det heja ramsor som: mamma är bäst! mamma är finast! och mamma är sötast! hon vet då, hur hon ska smöra för en :) till pappa låter det så här:) pappa är coolast! och pappa är snyggast! :)  ja hon är för underbar vår lilla tös,en riktig lite glädjespridare även nu när hon trotsar och testar så har hon ändå nära till skratt, detta är egenskaper jag hoppas hon kommer att få behålla, att  våga tro på sig själv, sprida glädje med sitt underbara humör och att var hjälpsam och snäll  men inte låta sig utnyttjas.
Detta är något jag sett i lekparken när hon lekt med okända barn, så har det varit lite tävlingar i lekarna att kompisen har velat vara först hela tiden, Upp för backen först i rutschkanan osv.) i början har Thilde accepterat detta för att vara snäll, men efter ett tag tröttnat på det och tagit täten, då kanske det har blivit lite surt från kompisens sida och denne ha sagt att då leker jag inte med dig, sådana hotelser biter inte på Thilde utan vill de inte leka rättvist, så hittar hon en ny kompis i stället, men oftast brukar det  lösa sig och de fortsätter att leka :)

Med tanke på hur situationen har sett ut här hemma med att jag är sjuk, så vill jag inte föra över någon oro på henne på något sätt, jag har ju varit sjuk i mer än halva hennes liv, och det har blivit naturligt för henne, men hon verkar inte så påverkad av det, vilket är skönt, men i och med det, så har hon fått ta saker i egen takt som avvänjning med nappen och blöja, men det har gått över förväntan, nappar kan ju vara jättesvåra att vänja av med, men den valde hon bort helt på egen hand tidigt i våras innan hon han fylla fyra år, även nattblöjan åkte av ungefär vid samma tidpunkt, även om hon var orolig för att kissa i sängen på natten så har det gått jättebra, visst händer det någon olycka någon gång då och då, men det är sånt som kan hända.
varje dag gör hon mig så otroligt stolt, och jag ångrar inte för ett ögonblick att jag skaffade mig en "sladdis" efter 15 år och att börja om från början som många tycker, men för mig kändes det bara så naturligt, och hon kom med så mycket glädje och kärlek så hälften vore nog.




 
 Älskad från första stund

Här har jag börjat tappa håret  av cellgifterna
och har just fått håret snaggat hos perukmakaren,
 från långt hår till kort hår,
men Thilde tar det så naturligt,
 trots att hon älskade att mysa med mitt hår
här är hon 2 år

bild från bröllops fotograferingen i somras
 här liknar hon ju den prinsessa hon är ibland :-)
foto: Åsa Edling

 Mamma lukta!
Foto: Åsa Edling

 
våran egna skogsmulle på väg ut i skogen på äventyr:)



 Jag ser dig mamma! :-)

tisdag 1 oktober 2013

Rosa månaden


Idag är det 1 oktober och "den rosa månaden" har inletts  jag firade det på sjukhuset med en cocktail med Navelbine och Herceptin idag:)
Min önskan är att alla som läser min blogg ska vara med och bidra på något sätt, antingen genom att köpa rosabandet eller andra rosa produkter, det skulle vara extra roligt om ni ville hjälpa mig att samla in pengar till cancerfonden nu i oktober och resten av året.
Det inte många vet är att pengarna man samlar in på rosa bandet galan och cancerfondens rosaband inte bara går till Bc forskningen utan går till all forskning som har med cancer att göra, så om man känner att man vill stödja all cancerforskning så bidra till cancerfonden.
Vill man däremot bara bidra till Bröstcancer fonden så ska ni köpa det band som enbart är rosa och de produkterna som går till bröstcancerforskningen, cancerfondens rosa band är alltid mönstrat.
Jag tänker stödja båda, jag tycker cancer i alla former är vidrigt och en hemsk och lömsk sjukdom, min mamma dog av cancer i matstrupen och min systerdotter drabbades samtidigt av leukemi när hon var 4år, och min mormor dog av levercancer, så självklart vill jag bidra till att forskningen ska hitta ett botemedel mot all cancer, men av förklarliga själ så står bröstcancerforskningen mig varmast om hjärtat, då jag själv är drabbad,
Vill ni bidra till min insamling på cancerfonden så finns länken här brevid, bara klicka på den så kommer ni till sidan där ni kan välja om ni vill bidra via sms eller betala via internetbanken.
Tillsammans gör vi skillnad