Slutet?

Nu har jag varit länge här på Jakobsbergs Palliativa vårdavdelning.  Här var det ju meningen att jag bara skulle mellanlanda, men så verkar det tyvärr inte riktigt bli, min luftspalt tycks ha läks av sig själv, men kroppen vill ändå inte vara med, jag lider av svår ångest och får andnöd hela tiden, jag blir andfådd av att prata, äta, ja av allt egentligen, och ingen har något svar på vad det beror på, men detta gör mig ännu mer orolig och rädd och ökar bara på problemen ännu mer,  det har gått så långt att jag inte, orkar eller klarar av att vara själv längre, så Angelika och Per har fått sova över här, för att jag ska känna mig tryggare, problemet är att de inte kan vara här jämt,  och vi har inte barnvakt åt Thilde hela tiden, så det blir svårt av den anledningen också.  Och snart börjar Per att jobba efter semestern igen, tyvärr måste han ju göra det, för att vi ska få ekonomin att gå ihop.
Tyvärr är också verkligheten sådan att det inte finns tillräckligt med personal här, för att kunna sitta och lugna mig då jag får panik ångest, vilket gör att jag känner mig rätt otrygg då rädslorna kramar mig.
De senaste två dagarna har Per sovit här och hans närvaro har gjort mig mycket lugnare än vad jag har varit, jag uppskattar även Angelikas närvaro,  men där mår jag dåligt över att min dotter ska behöva ta hand om sin mamma och se mig må på detta sättet.
Allt detta med att kroppen är superstressad och trött,  gör att jag tror att jag inte kommer att klara detta så länge till,  vilket gör att jag bär på en enorm sorg för min familj.  Och försöker att ordna allt så, att de inte ska behöva tänka på eller planera allt då jag dör, jag har skrivit brev till barnen och håller på med ett till Per också, jag försöker att planera min begravning, men allt detta tar ännu mer krafter och jag börjar bara att gråta då jag försöker,  men lite har jag trots allt lyckas planera, fast jag mår ännu sämre av det, men jag vill inte att min älskade familj ska behöva bekymra sig över  sånt när det är dags, jag är så tacksam över att vi har haft så fina vänner ute på campingen som har ställt upp och tagit Thilde, så att Per har kunnat vara här med mig även farmor och Angelika är jag väldigt tacksam för just nu.
Detta är ju ingen uppdatering jag ville skriva,  men så ser läget ut just nu.
Kramar

Vitaminer och mineraler vid cancer och andra sjukdomar

 

Oj vad vi har storhandlat denna månad, först i måndags på Coop, då den mesta maten och basvaror handlades hem, frysen blev smockfull av mat och frysta grönsaker av olika slag,
I tisdags åkte vi till Willys och kompletterade med färska grönsaker och frukt, för ca 700 kr ! behöver jag säga att kylen är full av nyttigheter nu, jag hoppas det ska räcka ett tag framöver,
I tisdags hämtade jag även ut mina cellgifter och sprutor på apoteket,  när jag står där så ser jag  att hon som expedierar mig har två band på sin rock, ett rosa och ett blått, så jag måste ju fråga om de även säljer blåa band? men det gjorde de inte utan det var bara något som de själva hade hittat på, och jag tyckte det var synd, att inte såna band säljs, men då gick hon och hämtade blåbandet pins istället som jag självklart köpte, plus ett rosabandet reflex till mannen, men när jag kom hem så norpade han åt sig båda två, så det blir att köpa en blåbandet pins till :)
För alla som vill stödja Prosta forskningen så finns det alltså att köpa pins på Apoteksgruppen!

Sedan vill jag tacka de personer som har bidragit med en slant till min insamling på cancerfonden under oktober, insamlingen är och kommer förbli öppen så den som vill kan fortsätta sätta in pengar där, Sms:a BESEGRA 6339 "Ditt namn" Till 72988  eller klicka på länken så kommer ni till cancerfondens sida där kan ni välja om ni hellre vill betala via bank.

Igår var det dags att inta mina cellgifts kapslar, varje gång tycker jag det är lite läskigt, eftersom jag måste kolla noga att ingen kapsel är trasig innan jag klipper upp de 2 lager med med folie som omsluter kapseln, då det är så starkt kärlretande att om det kommer på huden, slemhinnor eller i ögonen  så kan man få allvarliga skador och  detta ska man alltså stoppa i sig, så en timme innan  börjar jag med en illamåendetablett och betapred (kortison) sedan tar jag kapslarna tillsammans med frukosten, och väntar på biverkningarna som brukar komma ett par timmar senare, men i går vart det inte så farligt, det enda som hände var att jag fick lite småont i magen men inget akut, tänk att det skiljer sig så, från gång till gång vad jag får för biverkningar, men överlag tycker jag ändå att jag mått hyfsat med denna behandling, hoppas bara att den tar på skiten också, men jag har bestämt mig för att den gör det, jag tror det är viktigt att man tänker positivt när det gäller behandlingarna, att kroppen på något vis har lättare att bekämpa cancern då.

Så vad gör jag för övrigt för att mota bort cancern? förlitar jag mig enbart på skolmedicinen? nej! jag tror ju att det finns en orsak till att cancer uppstår i kroppen, och har googlat och sökt massa olika information, och det jag kommit fram till är, att det finns många olika läkare världen över som har studerat och forskat kring olika mineraler och vitaminer på varsitt håll, där de tror att just det mineralet eller vitaminet kan bota cancer så min teori är att cancer uppstår när vi har brister på olika livsnödvändiga vitaminer och mineraler i  kroppen, så jag försöker att äta  så mycket som möjlig av frukt och grönt  som är rika på dessa viktiga vitaminer som sägs hämma och bota cancer.
Så vad äter jag då?

Cancer älskar socker av alla dess slag! och livnär sig på socker, så det har jag dragit ner väldigt på,( svårt att sluta helt, när man är en gottegris :) )
Detta finns det alltså vetenskaplig forskning på, och då kan man ju tycka att det är jättekonstigt att cancervårdens kostrekommendationer, innehåller jättemycket socker, jag har reagerat på detta då jag är på behandling, och får frågan om man vill ha något att dricka , så är det bara söta safter som erbjuds, och salta snacks till, för att mota bort illamåendet, de hade tidigare Loka att erbjuda också, men det har de tagit bort.
Frågar man läkarna om hur man ska äta så säger de bara att man ska äta och leva som tidigare, men de frågar inget om hur man åt och levde tidigare, vilket kanske var väldigt ohälsosamt för kroppen,
Så jag började leta på egen hand om information om bra kost när man är sjuk.
Jag började med att söka efter grönt och frukt som dämpade inflammationer i kroppen eftersom min cancer är inflammatorisk, så jag insåg att alla gröna och färgrika grönsaker är jättebra, lök, vitlök och kål i alla former är också jättebra.
Gojibär var nog det första som jag hittade som sägs kunna bota cancer och även en massa andra sjukdomar i kroppen, så det är något jag har här hemma. de äter jag som de är eller i en smoothie.
Sedan förstod jag att även gurkmeja är supernyttigt och även det sägs kunna bota cancer och olika inflammatoriska tillstånd,  så det har jag i kryddskåpet här hemma.
Sedan har jag ätit probiotika sedan jag hade en rejält dålig mage ca 8 månader innan min cancer upptäcktes, Läkaren misstänkte magsår men inget syntes på gastroskopin, så jag fick börja äta magsårstabetter, samt att jag började med Probi mage som finns på apoteket.
Nu finns det forskning som säger att det ev kan bota cancer och andra inflamatoriska tillstånd i kroppen också, för större delen av vårat immunförsvar sitter ju i magen, och ett bra immunförsvar måste man ju ha för att kroppen ska kunna försvara sig mot de cancerceller som naturligt finns i våra kroppar, vi bär alla på cancerceller som immunförsvaret tar hand om innan cancer uppstår, så ett bra immunförsvar är A och O

Jag började äta D-vitamin för att stärka mitt skelett som urholkas av cellgifterna, men Dvitamin är inte bara bra mot skelettet och depressioner utan även det, sägs  kunna bota cancer! och de flesta vuxna här i Sverige har brist på just D-vitamin så jag har nu börjat att ta högdos av D-vitamin och efter en vecka med D3-vitaminet så är jag så mycket piggare än jag var innan,
vet inte om det beror på D-vitaminet enbart, eftersom jag samtidigt började dricka Bikarbonat,
Jag tyckte det var helt otroligt när jag hörde talas om vilka välgörande egenskaper bikarbonat har för kroppen, den gör kroppen basisk och syresätter våra celler, och cancerceller gillar inte syre då de dör, detta är tydligen gammalt och beprövat, och det finns onkologer utomlands som använder bikarbonat som behandling för Bröstcancer, då injiceras det i kroppen, och det finns de som påstår att de blivit friska tack vare att de druckit  bikarbonat, Bikarbonat har vi tydligen naturligt i våra kroppar men när vi har brist så uppstår olika sjukdomar. Bikarbonat ingår också i många cellgifter.
Jag har tidigare varit skeptisk till alternativa metoder och är det fortfarande, det finns många som livnär sig på att blåsa cancersjuka på pengar, jag skulle aldrig våga avstå ifrån cellgifterna och förlita mig på enbart på hälsokost, då det inte finns tillräckligt med forskning kring detta, 
Men jag tänker att tillsätta kroppen vitaminer och mineraler kan ju inte skada, för att på det sättet öka immunförsvaret, och ja jag har blivit piggare och det är ju en bra bieffekt även om jag inte blir frisk.

Ett annat intressant vitamin, är B17 , det är ett omdiskuterat nytt vitamin som finns i bla aprikoskärnor som sägs kunna bota cancer, men dessa får inte längre säljas på hälsokosten här i Sverige, då de innehålller cyanid, vilket många fröer och kärnor också gör,  men B17 ska även finnas i bl.a finnas i äppelkärnor, linfrön och bittermandel. Så att tugga på några äppelkärnor då och  kanske inte skulle skada.

Sedan sägs kolodialt silver kunna bota cancer och även super frukten Gaviola som finns på hälsokosten, ska vara en av dessa frukter som lovar bot mot cancer
Men dessa vågar jag inte ge mig på, eftersom jag inte vet, hur de fungerar ihop  med mina cellgifter, det kan ju faktiskt bli oönskade effekter om man tar hälsokost med cancerbehandling, vilket jag inte vill, så min tanke är att äta sånt  som är naturligt och nyttigt för kroppen, i syfte att stärka mitt immunförsvar, om det sedan kan ha positiv effekt på cancern att den  så småningom försvinner, så vore ju det en enorm bonus.
Jag lägger in lite intressanta länkar för er som vill läsa mer om kostens betydelse för hälsan och olika forskningar

Om cancer och socker:
http://fof.se/tidning/2012/3/tumorens-enorma-sockersug

Om bikarbonat:
http://blogg.passagen.se/sannaehdin/entry/bakpulver_mot_cancer

Bikarbonat:
http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?art=911&tem=3

Om antiinflamatorisk mat
http://www.alltommat.se/Smala-recept/Har-ar-IFD-matens-grundregler-1.13349

Artikel om självläkning:
http://newsvoice.se/2013/06/03/min-resa-med-cancer-att-bli-frisk-genom-samarbete-med-kroppens-sjalvlakande-formaga/

Om Avokadons hälsobringande effekter:
http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?art=911&tem=3

Gojibär:
http://gojibärforlife.se/varfor-ska-du-ata-gojibar

Gurkmeja:
http://ehdin.com/?id=1408

Ingefära:
http://www.ingefära.nu/egenskaper

Om D-vitamin
http://ehdin.com/?id=1073

Om Probiotika:
http://fof.se/tidning/2007/4/sa-gor-laktobaciller-oss-friskare

Intressant om sockerpiller och Placeboeffekt
http://www.svtplay.se/t/102814/vetenskapens_varld


Detta är några länkar som finns, men det finns så mycket mer på nätet att läsa om man är intresserad.
För att få i mig så mycket nyttigheter som möjligt i naturlig form, så gör jag ibland Gröna Smoothies. då det  är det är lättare att få i sig allt bara genom att dricka vitaminerna,
Därför har jag nu fyllt på vårat förråd med frukt och grönt här hemma så det ska bli lättare för mig  att göra detta mer regelbundet,
Tänk om man hade någon som fixade allt detta åt en, som såg till att det blev en vana, och att man fick i sig detta varje dag, så mycket enklare det skulle vara då :)

Dagens smoothies bestod i alla fall av:

4 nävar babyspenat
1 äpple
1 banan
!/2 citron
en liten bit ingefära
1 Avokado
1 msk gurkmeja
2 msk gojibär
ca 1msk kanel
3 dl vatten

Till detta tog jag en kapsel med D3-vitamin och en kapsel med probiotika.
Tidigare på morgonen hade jag blandat ihop en kopp med 1/2 tsk bikarbonat med 2 dl vatten, detta ska inte tas i samband med måltid, eftersom Ph.t  då ska hållas lågt.

 

Ledighet och läkarbesök

Det blir långt mellan inläggen ibland, och denna gång beror det på att vi har varit 9 dagar uppe i Villhelmina och firat påsk med Pers familj, det har varit underbart skönt att komma ifrån ett tag och njuta av lugnet där uppe, gillat korv  bastat och haft det mysigt, och Thilde har hunnit fylla 3 år  och blivit bortskämd av farmor och farfar, det är hon värd :)  bilder kommer senare då jag hunnit gå igenom kameran lite.
innan vi åkte upp hade jag tid hos läkaren där jag skulle få besked om mammografin och punktionen jag gjorde på mitt högra bröst. Denna gång följde Ulla-britt med mig som moraliskt stöd det kändes skönt även om jag visste vad svaret skulle bli, och mycket riktigt så visade punktionen på att jag hade cancerceller även i det högra bröstet, och dessa var inte hormonkänsliga som i det vänstra bröstet, så därför har cancern börjat frodas även där, de hade inte fått svar på om cancern var her2 men jag misstänker att så inte är fallet för då hade ju herceptinet bitit på cancern och det gör den ju inte :(  det kan alltså vara en ny cancer i höger bröst eller så är det en muterad cancer från mitt vänstra bröst, detta är svårt att ta reda på, men läkarna utgår ifrån att cancern är spridd från mitt vänstra bröst, jag vet att prognoserna för mig att bli frisk är mycket dåliga nu, men läkarna verkar inte tycka att det är helt kört än, så jag försöker att tänka positivt, och försöker att tänka på något annat än bara cancer, även om det är svårt då den nya cancern i höger bröst gör sig ständigt påmind genom att göra ont och svider,och jag sover dåligt då det gör ont att ligga så man klämmer ihop bröstet, det vänstra bröstet är svullet och gör sig påmint det med, lite då och då, så visst är det svårt att tänka bort cancern då man har ont utav den, men jag gör mitt bästa, det jag har i lungorna känner jag än så länge inte av, så det tänker jag inte på att jag har, och så kan  det förbli tycker jag, det vanligaste när det gäller bröstcancer är att den inte gör ont har jag förstått, men min sort tillhör tydligen den ovanligare då den gör ont och svullnar upp,.
jag fick en förfrågan  om att ingå i en läkemedelsstudie och den har jag tackat ja till och den innebär att jag ska få Xeloda tabletter som är ett cellgift för metastasserad cancer, den skulle jag få hur som helst, men det som studien gäller är att de vill jämnföra Xeloda + Herceptin och Xeloda + Tyverb  vad det gäller metasserad bröstcancer och om Xeloda + Tyverb kan förhindra metasatser i hjärnan bättre än Xeloda+ Herceptin.vilken kombination jag kommer att få, kommer att lottas  så det är 50% chans vilket som, visst är det skrämande att man nu räknas till de som har spridd bröstcancer, men i och med att jag ingår i denna studie så kommer jag att följas upp oftare och bättre än om jag inte hade ingått i någon studie, så nästa vecka så blir det fullbokat på karoliska för alla röntgenundersökningar jag måste göra, inför studien, Hjärtat ska kollas för  både herceptin och Tyverb påverkar hjärtat, men jag tror inte det är något problem där, sen ska jag kolla skelettet kollas igen, magnetröntgen av hjärnan ska kollas, vilket  jag inte har behövt  göra tidigare, det känns läskigt, även om jag inte har några symptom på något konstigt ifrån huvudet, magnetkamera undersökning har jag gjort tidigare på min nacke, och man ligger i ett rör som låter rikigt högt och illa, cellskräck är ett faktum och blickstilla ska man ligga, så denna undersökning ser jag inte fram emot, alla dessa tider kommer jag få imorgon då jag kl 9.00  först ska träffa min kontaktsköterska och få information om vilka biverkningar jag kan förväntas att få av Xelodan, sedan ska jag träffa forskningssköterskan och skriva på papper och få tider för alla undersökningar jag måste göra innan start, sedan ska jag träffa läkaren och sedan kl 15. 00 ska jag få min herceptin behandling, cellgifterna kommer jag troligen inte få starta med förens om 3 veckor då de vill göra det samtidigt som jag får herceptin eller tyverb, kanske jag i morgon får veta i vilken grupp jag kommer att få ingå i, vi får se, nu väntas hur som helst en tid då det är mycket sjukhusbesök igen, var tredje vecka kommer jag att att träffa läkare och det kommer bli en del röngenundersökningar och provtagningar så länge jag väljer att ingå i studien. det jag hoppas på nu är att jag ska få lindriga biverknigar så att jag kan få fortsätta med studien så länge det känns ok.
I veckan som var så gick en vän till Per bort i bröstcancer endast 27 år gamal, jag lärde känna henne i gruppen BRÖSTCANCER på Fb, det känns så fruktansvärt hemskt, för det gick så fort och det var oväntat, när hon fick återfall så var det i en lymfkörtel i armhålan som inte gick att operera bort, men hon var så positiv till att ha kronisk bröstcancer och få behandling resten av livet, hon trodde man kunde leva ett bra liv ändå, och det kan man kanske göra om kroppen svarar bra på cellgifterna man får, men hon hade otur där, och tålde inte cellgifterna som hon fick och fick hemska sår som inte ville läkas så hon var mycket inne på sjukhuset för detta, sedan såg det ut att bli bättre och hon verkade svara bra på cellgifterna hon fick, men så drabbades hon av infektion igen i januari sedan verkar det som hon snabbt blev sämre och hade svårt att skriva på slutet, det var väldigt svårt att läsa det hon skrev, så hemsk denna sjukdom är och det gör en påmind om att jag själv har spridd bröstcancer, där jag kanske aldrig kommer bli frisk igen, men det finns faktiskt de som har haft spridd bröstcancer i 17 år och fortfarande lever, så jag hoppas jag är en av dessa som kan få ett långt liv ändå, jag vill inte lämna min familj och mina barn, sånt gör ont att tänka på, så jag försöker att låta bli att tänka i såna banor men det är svårt när unga människor dör i denna hemska sjukdom, då blir man påmind om hur skört livet är. men just nu mår jag bra och ska försöka att hålla denna känslan kvar så länge det går.
Idag har vi varit ute och njutit av solen, och THilde fick testcykla på sin nya cykel som hon fick av farmor och farfar i födelsedagspresent, lite klurigt var det till en början då hon lättare trampade bakåt och bromsade, men till slut kom hon på hur hon skulle göra och cyklade på för fullt :)
nu ska jag ta och se till att få lite mat i magen
ha en fortsatt trevlig kväll

Läkarbesöket



Igår var det dags för läkarbesök igen för att få svar på datotomografin, Det har aldrig känts så motigt att gå till läkaren som det gjorde då, jag var livrädd för vad som skulle visas på röntgenbilderna, och övertygad om att jag skulle bryta ihop hos läkaren om jag fick ett dåligt besked. Jag tog mig dit ändå med mycket vånda. och svaret var som jag väntat, inte så positivt, det visade sig att förändringen hade vuxit till 7 mm, men den är fortfarande för liten att ta prov på, sedan hade det tillkommit fler små förändringar i lungorna, så  det blir en ny tur med cellgifter, men inte samma som förra gången, sedan så hade de sett att jag hade förtätningar i mitt vänstra bröst, och det hade jag inte förra gången, men läkaren trodde att det kunde bero på ärrvävnad efter strålningen jag har gjort, och då vi kom in på bröstet så var jag tvungen att ta upp att jag känt en ömhet och svullnad i mitt högra bröst, och då läkaren kände på det så höll han med mig om att det inte kändes bra, så han mätte knölen, och skrev en remiss till mammografin + ultraljud och ev. biopsi och idag ringde de från mammografin och sa att de hade en tid på tisdag nästa vecka, och så fick jag en ny läkar tid den 4 april, då jag antagligen får veta vilken sorts cellgift jag får och när det sätts igång, men det blir inte före påsk i alla fall, så jag kommer inte vara cellgifts sjuk då vi åker upp till svärföräldrarna i påsk och det känns skönt. som läkaren sa så får jag ju fortfarande Herceptin och Tamoxifen som ger ett visst skydd och förändringarna hinner inte öka i storlek särskilt mycket under den tiden.
Då jag fick beskedet trodde jag att jag skulle bryta ihop men det gjorde jag inte till min egen förvåning, för jag var sjukt orolig inför detta besök, men jag tog det med fattning och har redan accepterat att så här är det, och jag fick ju veta att det inte fanns någon spridning till varken skelett eller buk så kanske det lugnade mig lite, som det känns nu känns det inte helt omöjligt att bli kvitt detta, så det är bara på det igen.
Tyvärr blir  det ännu en sommar som blir förstörd av cellgifter, sjukhusbesök och provtagningar men det är inte mycket att göra åt.

Dessa  tankvärda tavlor hittade jag på nätet.

Hej mitt namn är cancer...

Monolog av Stefan Sauk

“Hej. Mitt namn är cancer. Stör jag?
Ja, det gör jag nästan alltid, på någe sätt.
Nästan i alla fall. Jag måste berätta..

Jag kommer just från en gammal kvinna. Hon var mycket vacker och lugn, som om hon skulle ha väntat på mig. Hennes hem var stilla, hon hade till och med bäddat.
Satt med händerna i knät när jag kom…och log.

Man såg att hennes ögon hade sett va de behövde se. Hon hade en mycket mild blick.
Och hennes händer, de var så spröda. Som vackert mejslade fågelvingar och hon rörde dom så försiktigt över kroppen när hon märkte att ja hade kommit.

Som om hon ville hälsa på mig. Tala om att hon inte var rädd. Men de…de är ovanligt.
Oftast så blir ni ju skräckslagna när jag kommer.
Det är klart de. Ni blir ju plötsligt medvetna om den naturligaste saken i världen.

Att livet är utmätt. Hela er tillvaro ställs plötsligt på spets, där den egentligen alltid borde vara.
Ja menar, ni lever ju alla bara en tumör från döden trots allt.
Och ändå så jagar ni genom livet som om ni var rädda att ni inte skulle hinna dö.

Men de hinner ni, det lovar jag. Men…hinner ni leva?
Ni får förlåta mig men, ni verkar så vilsna ibland som om ni inte visste vad det är som ni saknar så förtvivlat.
Tills jag knackar på. Då blir livet plötsligt väldigt viktigt.

Varenda sekund ska tas till vara, ett andetag är ett himmelrike, varje soluppgång är unik och alla futtiga saker som varit så viktiga betyder plötsligt ingenting.
Som om jag hade öppnat en dörr till livet. Varför har ni inte öppnat den själva?

Ibland knackar ja på lite för tidigt, de vet ja. Men det borde ju vara en väckarklocka för er andra. Och ibland drar ja mig tillbaka självmant, och ger er en stund till. Och de glömmer ni aldrig.
Egentligen skulle ja kanske sätta mig en stund hos er alla där ute. Bara för att se vad som händer.
Jag skulle kanske göra er en tjänst. Vem vet. “