söndag 26 juni 2011

Dåligt besked


Ni som brukar läsa min blogg vet ju att jag en längre tid har haft problem med min vänstra bröst, jag har varit till hälsocentralen här i Bro  för undersökning två gånger och av två olika läkare, och båda gångerna så har jag fått diagnosen bröstinfektion trots att jag inte har haft någon feber som är ett vanligt symtom vid just bröst infektion, och penicillinet hjälpte inte något som helst första gången, men jag avvaktade en tid för nytt läkarbesök dels så hade jag fullt upp på jobbet och hade ingen möjlighet att ringa läkaren då, sedan tänkte jag att jag kanske hade fått en svampinfektion i bröstet då jag även hade fått något eksem liknande utslag på sidan av bröstet och försökte själv behandla mig med olika receptfria medel mot svampinfektion men utan resultat där med, efter någon månad började bröstet bli mer svullet och det gjorde mer och mer ont då jag sov på den sidan dessutom blev bröstvårtan mer indragen än tidigare, och jag blev mer orolig och ringde tillslut läkaren på vårdcentralen igen ihopp om att jag denna gång skulle få en remiss till mamografi, jag fick ännu en manlig läkare som knappt kunde svenska som menade att utslagen kunde vara allt från vattenkoppor, herpes, och ev. en svampinfektion då jag frågade han om det kunde vara det, det första han konstanterade då han såg bröstet var just att jag hade en indragen bröstvårta, men verkade inte reflektera mer på det ( det är vanligt förekommande just vid bröstcancer), utan det var en solklar bröstinfektion då bröstet var rött och svullet och jag skulle fortsätta med samma penicillin i 10 dagar och hjälpte det inte då skulle jag få ytterligare tio dagar för en sån infektion kunde ge blodförgiftning utan behandling kanske jag behövde åka in på sjukhus för behandling också.... jag gick därifrån med mitt penicillin och börjde äta det, på måndagen efter mitt besök på hälsocentralen, så tog jag äntligen mod till mig, nu med stöd från mina kära kollegor, som jag berättade allt för, och ringde direkt till bröstkliniken på sabbatsbergs sjukhus
http://www.alerisinfo.se/brostmottagning?gclid=CO6ZpIfw06kCFYG_zAod3yuZCg
då sköterskan hörde vilka symptom jag hade bokade hon in mig på mamografi redan på torsdagsamma vecka, dan före midsommarafton trots att de bara arbetade halvdag då, när jag kom dit undersöktes jag av Carl som driver och har startat upp bröstkliniken, och han sa direkt att han förststod vad jag menade med min oro och han sa att de ska göra vad de kan för mig , så redan där förstod jag att något var fel, sedan fick jag komma in på mamografin och undersökte båda brösten, det högra gick hur bra som helst, men det vänstra gick knappt att få upp på plattan och hon fick göra om fotograferingen flera gånger för att bröstet var så svullet, tillslut sa hon att hon var tvungen att ta i lite och tyckte synd om mig som hade ont i bröstet, men jag sa att jag biter ihop bara hon får bra bilder och  det gjorde jag bokstavligen oxå men tröstade mig med att det bara varade några sekunder, ont gjorde det och sköterskan tyckte jag var jätteduktig och bilder fick hon , efter en halvtimme var det dags för ultraljudet och den sköterskan kollade det väsnstra bröstet väldigt nogrant och tog flera olika bildet , och jag förstod av hennes frågor att hon såg något på skärmen,, efter dessa undersökningar så var det dags att träffa läkaren igen, och jag hann väl knappt mer än in så berättade han att de hade upptäckt förändringar i mitt bröst och att han ville att jag skulle göra ett vävnadsprov direkt så det var bara för mig att gå tillbaka till röntgen igen, och jag blev inkallad till samma sköterskor som hade gjort ultraljud och mamografin tidigare, men nu hjälptes de åt i samma rum, jag förbereddes och fick veta att istället för den fina nålen man brukar ta prov med så skulle de nu gå in med den grövre för att ta vävnadstester, det lät ju mindre skönt, men först så var de tvugna att göra ett litet snitt för att underlätta för nålen att stickas in, först fick jag en dos av samma bedövningsmedel som man får hos tandläkaren, sen var det dags för snittet och sedan för nålen,nu låg jag så till att jag såg alltihopa på skärmen, och jag såg exakt var de gick in med nålen och det var i en knöl stor som en femkrona åtminstonde på skärmen, och när de tog själva provet så kändes det som att de snärtade till med en häftapparat ungefär, tre prover tog de, efteråt fick jag ett tryckförband  för att stoppa blodflödet, och fick veta att det kunde göra ont sen bedövningen släppte, och att jag måste täcka för såret i en vecka och då jag duchade så inget smuts kom in i såret,  fick veta att svaret på proverna dröjde ca tre dagar, medans de undersökte mig frågade de vilket sjukhus jag skulle bli remiterad till och då förstod jag ju att det var cancer tumörer de sett på mamografin, läkaren hade ju inte hunnit säga det till mig än, jag gick tillbaka till läkaren och han berättade att de hade sett flera knutor i bröstet på bilderna, men han kunde inget säga säkert förän provsvaren kommer, men fick en tid på tisdag för cellprovtagning, och han hade redan bokat in en tid på Karolinska hos en läkare för att prata om hur de ska gå vidare, men troligen blir det en operation, fick jag veta, men han ville ändå inte utala sig för mycket innan han visste säkert, det får jag  veta på tisdag, hur det blir, även då får jag veta om och när jag ska vara på ks, allt hänger på dessa provsvar, många tankar snurrar i mitt huvud just nu kan jag säga...


Denna fina blommbuket fick jag av Thilde och
av älsklingen då de kom hem:)


5 kommentarer:

  1. Annika, jag skickar massor av kramar till dig och hoppas att allt går bra! Kramar från Elin

    SvaraRadera
  2. Tack Elin jag hoppas ju att det ska vara ofarliga cystor jag fått,men ska få besked i morgon om vad det är...

    SvaraRadera
  3. Hej Annika blev smått chockad efter jag läste din blogg, men du ska se att det här löser sig och att vi ställer upp om det behövs hjälp med både det ena och det andra...Kramar Carina <3

    SvaraRadera
  4. fan att det ska drabba det allra bästa syskon jag har. det verkar bara bara vara du som har trott på mej geenom alla år som gått, aldrig en elak kommentar jag har så dåligt samvete över att jag inte har hört av mej särskilt ofta,men jag har tängt offta på dej ska du veta,jag ble väldigt ledsen när jag fick ditt bessked,snälla hör gärna av dej om du behöver prata med någon jag finns här för dej

    SvaraRadera
  5. Det känns skönt att veta att ni finns där för oss... <3

    SvaraRadera