fredag 27 september 2013

Cancer och biverkningar

I mitt förra inlägg skrev jag om att jag var lite orolig över att jag skulle få strålskador, trots att jag bara hade strålats 5 gånger, efter 4 veckor från stråltillfället så började huden reagera, först fick jag som soleksem ovanför bröstet, massor av små utslag som kliade något hemskt, sedan blev området rött och efter ett tag kom det små ömande blåsor som sprack och huden började bli torr och hård som en sårskorpa, som till slut fjällade av, nu äntligen börjar detta lägga sig.
Jag är fortfarande röd men det gör inte lika ont längre, den stora hudtumören är det bara en grop efter nu, men jag har fortfarande några mindre som inte har försvunnit ännu, vilket jag hoppas på ska ske.

(Jag lägger in lite bilder på hur stålskadorna såg/ ser ut längre ner på sidan)

Sedan mitt förra inlägg har jag varit en och halv vecka uppe i norrland, för att Per skulle upp och  jaga,
Jag har fått börja med cellgiftet Navelbine + Herceptin  vecka 1 får jag det intravenöst. Vecka 2 får jag Navelbine i kapslar och vecka 3 får jag vila, detta har fungerat riktigt bra, lite problem med magen men inga större biverkningar, min läkare har även skickat en secound opinion till Lund för att se om jag kan bli godkänd för att få Perjeta, men den utredningen verkar dra ut på tiden, men så länge min nuvarande behandling fungerar så är det ju ingen panik. Perjeta är en ny typ av antikropps medicin för oss som har Her2 bröstcancer, men den är så dyr att bara de som är nysjuka får tillgång till den medicinen, men jag har fått höra att det ska förhandlas om priset nu, eftersom den anses vara för dyr, det är inte bara i Sverige den är för dyr utan även utomlands, så jag hoppas att de lyckas pressa ner priset på medicinen så fler får tillgång till den.

Denna sommar har varit helt underbart fin vädermässigt, själv har jag inte mått bra vare sig fysiskt eller psykiskt så jag har inte kunna njuta av denna sommar.
Jag har äcklats av min hudsvulst ( som nu är borta) och jag har haft fruktansvärt ont i bröstet och i alla små hudmetastaser, jag har blivit så smärtkänslig att jag inte klarar av att vara utan värktabletter, värken har tröttat ut mig på alla sätt.
Värk har jag haft tidigare och har fortfarande problem med min nacke ( whiplashskada) men den kan man koppla bort mellan varven,(träning, motion och avslappning funkar) men denna smärta finns där precis hela tiden utan uppehåll och känns trots värktabletter, jag har haft så ont att jag gråtit på nätterna och  bara velat få ett slut på alltihop, velat ge upp och få det överstökat snabbt.
Självklart vill jag finnas här för min familj men till vilket pris? att vara så utmattad av värk är inget liv, och då vet jag att detta är bara början, min cancer är kronisk och jag kan inte botas,( hur gärna jag än vill) jag får leva så länge medicinerna fungerar, det är bara att hoppas att min kropp ska orka ta emot cellgifter länge till, och att de ska ha effekt mot cancern.
Det jag har i höger bröst, verkar svårt att få bukt med, trots strålning så vill svulsten inte riktigt ge med sig, bröstet är fortfarande hårt och gör ont, jag som hoppades att strålningen skulle ha samma effekt som på det vänstra bröstet som idag är helt mjukt och fint, jag hade hoppas få bli smärtfri och slippa ta värktabletter, kanske det blir lite bättre men helt bra kommer det inte bli, nu hoppas jag på att Navelbinet ska ha effekt på svulsten i bröstet, och självklart att det ska ta på skiten i lungorna så att jag kan andas ordentligt.
Jag har någon svullnad som ligger och trycker på, så att jag hostar en hel del, men jag tycker faktiskt att jag märkt en viss förbättring av konditionen och hostan, jag hostar inte lika lätt när jag anstränger mig längre.och det är ju bra.

Tyvärr måste jag ta kortison när jag tar Navelbine, inte lika stora mängder som när jag fick FEC och Taxotere, men tillräckligt för att jag ska börja samla vätska och har på kort tid gått upp i vikt igen, trots att jag inte äter mer än innan och  sedan har jag fått en massa utslag på kroppen, jag frågade min läkare om detta och det finns något som kallas  för kortision finnar men jag får de över hela kroppen, och på armarna kliar de, börjar tro att jag är allergisk mot något, vilket jag inte hoppas, eftersom det började i samband med min nya behandling.
Jag har börjat bli lite piggare igen nu då jag inte har lika ont längre, sakta men säkert kommer jag igen, för pga av all värk har jag sovit riktigt dåligt, under en längre tid och gör det fortfarande.
Nätterna då jag fått sova ostört är guld värda och jag känner mig riktigt pigg efteråt, sådana nätter vill jag ha fler utav tack!

Förra helgen så träffade jag en gammal vän som jag inte har träffat på 19 år! är vi så gamla? det kan inte stämma ha ha, han kom ut med husvagn och familj till campingen där vi står, det var riktigt roligt att träffas och snacka gamla minnen, vi satt ute till sent på natten  både fredagen och lördagen trots att kylan började komma, men vad gör lite kyla när man har trevligt?  men nu är nog de kvällarna förbi för i år, för nu har frosten kommit och det blir nog inte så mycket utesittande längre kvällstid, men vi behöver kanske inte vänta 19 år till nästa gång vi träffas igen det känns lite onödigt :)

I veckan så fick Thilde sin första riktiga inbjudan till barnkalas, oj! vad hon växte, då hon förstod att hon blivit bjuden på 5 års kalas, så i helgen blir det ingen camping då Thilde är på kalas i morgon, men på söndag åker vi ut en vända för att betala in för vintersäsongen och för elen sen får vi se vad vi hittar på.


Så här  regerade jag på strålningen, det var inte lika illa den här gången som förra vändan då huden bubblade upp och sprack och vätskade sig så jag fick lägga om såren under 2 veckors tid, nu har jag bara behövt att smörja en massa, nu  på slutet så vätska det sig lite men inte så farligt ändå.



det började med lite sveda under armen
 

 
här med små blåsor som som gör ont och spricker

 
sedan kom klådan på bröstet som senare
 började göra ont och svida massor


 
sedan började det sprida sig nedåt
¨huden är som en stor blåsa och gör ont
 
 
nu börjar huden flaga av,
den mörka huden runt om är som en sårskorpa
jag kan säga att huden efteråt blev jättefin och skär som  babyhud :)

4 kommentarer:

  1. Du är bäst älskling

    SvaraRadera
  2. Så jobbigt du har det med bara värk o smärtor hela tiden. Förstår att det är guld värt när du får sova en hel natt. Roligt att du hade trevligt med den gamla kompisen mitt i allt elände.Jag funderar på om utslagen kan vara ringorm eller revorm. Tror det är någon sorta svampinfektion. Du kan väl googla på det o se om det verkar stämma. Varm kram Kerstin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kerstin utslagen och rodnaden är en reaktion av strålningen jag gjorde för någon månad sedan, det blir så för att man strålade mot huden och mina metastaser, det är en 2:a gradens brännskada, Som nu nästan är läkt.

      Radera