Äntligen är stålningen över!

Jag börjar med att tacka för era fina kommentarer både här och på Fb, de värmer verkligen i hjärtat ska ni veta. särskilt nu när jag har haft det lite extra tufft, så har det varit jätteskönt att veta att jag inte är ensam, att ni finns där och tänker på mig.,

Igår avslutade jag min sista strålning mot höger lunga och det kändes verkligen som en befrielse, jag bär just nu på så mycket ångest och oro att det har varit jättejobbigt med strålningen, att behöva ligga plant ner, med armarna över huvudet, när man inte kan andas ordentligt, med an mage som är svullen och trycker på lungorna pga magkatarr, sedan har jag muntorrhet pga alla mediciner och syrgasen, kombinerat med att det känns som jag har en klump som sitter fast i halsen, det har verkligen varit en mardröm att genomgå dessa 5 dagar med strålning, och jag känner mig samtidigt jättefånig som inte klarar av strålningen, för det är ju inget som gör ont, utan jag känner mig bara så utlämnad där, när man är själv i rummet under dessa minuter. men nu är det äntligen över!
Jag är så otroligt tacksam över mina fina älsta barn som under denna tid har hjälpt mig och följt med så gått det går, i taxi och på sjukhuset, det har vart ovärderlig hjälp, med att bära och hjälpa till med syrgasvagnen jag släppar med mig överallt, och hitta elutag då batteriet fort tar slut, då min kondition är på 0 och jag blir andfådd för allting, de har varit så otroligt duktiga och jag är jättestolt över er :)

Bild lånad från:
http://krigetiminkropp.blogspot.se/2013/05/benmargsprov-fixtur-datortomografi_16.html

 

här ligger man alldeles själv under strålningen,

med huvudet på den röda kudden och händerna i handtagen

ovanför huvudet, medan strålmaskinen går runt kroppen

 

 

I morgon påbörjar jag mina cellgiftbehandlingar och antikroppsbehandling igen, känns skönt att komma igång med detta igen, men det är samtidigt nervöst, eftersom det var, efter förra omgången min lunga kollapsa, men denna gång ska det gå bra har jag bestämt.

Nu väntar ännu en utmaning och det är Magnetröntgen av hjärnan då jag ska ligga ca 1 timme i ett trångt rör blickstilla, med syrgas, där det dånar och låter högt vid biltagningarna även om man har hörlurar på sig, vet verkligen inte hur jag ska klara detta, men ringde i alla fall idag och berättade om min oro och de kunde erbjuda mig lugnande inför behandlingen, hoppas detta hjälper, jag måste ju göra denna undersökning eftersom jag har en liten svullnad  i hjärnan som de vill kolla närmare på, om jag bara slapp denna hostan och slembildningen jag har, så skulle det vara så mycket enklare. men , men nu vet de min oro i alla fall.


Bild lånad från nätet.

så här kan en MR kamera se ut, man skjuts in i röret och ligger där ca 1 timme,
medans det lyser, dånar,knackar och för en massa olika oväsen trots öronproppar
och musik i lurar så hör man det igenom, detta ska jag göra på måndag :(