Lite smått och gott

 

 

Vad tiden går fort, nu är det redan september, jag ser att jag uppdaterar dåligt här, men jag har inte haft något större behov av att skriva av mig och då blir det lite glest mellan gångerna.

Nu är Per och Thilde uppe i norr och jagar, Thilde följde med upp i alla fall, fast det inte var tänkt så från början, Lite skönt har det varit då jag varit väldigt förkyld och trött, så tålamodet har ju inte varit på tipp topp precis. Så hon har det nog bättre där uppe hos farmor och farfar än vad hon hade haft det med mig, då jag inte mår så bra. Men nu efter en vecka ensam så börjar jag känna mig uttråkad och det är på tok för tyst här hemma på kvällarna, och jag saknar båda två väldigt mycket.
Jag tror det är väldigt bra att få vara ifrån varandra lite då och då, än och gå hemma och gnälla och tära på vararandra.
Jag tycker det är viktigt att Per får ha och utöva sina hobbies, då kan han ju koppla av och tänka på något annat och få ha roligt under tiden,  mår han bra så mår ju jag bra också.
Bara för att jag är sjuk och går hemma så behöver ju inte båda  ha tråkigt för det, det mår ju ingen bra av i längden.
Det är viktigt att vårda kärleken, och det innebär ju inte att man måste umgås med varandra  7/24.  det är även viktigt att man låter varandra ha sina egna vänner och intressen, och  få ha roligt på egen hand ibland.
visst hade det varit guld värt att få ha lite egen vuxentid ibland, men den möjligheten har inte vi, så då blir det ju extra viktigt att vi släpper varandra på roligheter på varsitt håll i stället, så vi får koppla av ibland även från varandra, detta gör ju bara att vi uppskattar varandra ännu mer.

Vad har jag gjort under tiden de har varit borta då? jo så lite som möjligt faktiskt, eftersom jag varit väldigt matt i kroppen, så har jag mest tagit det lugnt.
Jag har börjat leka lite med photoshop som jag har haft i ett par år utan att få riktig kläm på hur det fungerar, men nu har jag suttit i lugn och ro och bara lekt en massa och skapat lite ordtavlor och det är faktiskt riktigt roligt, men jag skulle vilja ha ett mer avancerat photoshop för webb design för jag vill kunna göra animeringar och sånt skoj, men bara uppgraderingen skulle gå på nästan 3ooo kr. Visserligen så gick det att skapa ett månads abonnemang för 260 kr tror jag det va, men vi har så mycket räkningar varje månad så vi får knappt ekonomin att gå ihop ändå, att vara sjukskriven blir man ju inte rik på direkt, så det får vara helt enkelt, nöjen går i sista hand här hemma, Nu såg vi till att Per fick komma i väg och jaga fast vi egentligen inte hade råd med det, men å andra sidan kommer han ju hem med en massa kött att fylla frysen  med och det behövs ju när man är en stor familj med 4 vuxna i hushållet, varav två vuxna barn som äter en hel del.
Jag har även börjat spela wordfeud på mobilen det är ju lite träning för hjärnan och det kan ju verkligen behövas när man bara går hemma utan större vuxenkontakt och dessutom har behandlats med cellgifter och andra starka mediciner, det gör ju inte att hjärnan blir direkt smart precis.
lägger upp några bilder på lite smått och gott.

Blommorna jag fick av Per och Thilde
 ett par dagar innan de åkte iväg :)
 



Thilde på skolgården där 50-års festen hölls

Lite dålig bild tagen med min mobil,
 men Thilde hon dansade med alla
som ville hela kvällen, här med en av Pers mostrar. Carola

Här dansar hon med moster nr2  Carina:)

Här dansar Thilde med grannen till Carina och Klabbe :)

Thilde hade riktigt roligt  hela kvällen,
hon älskar ju musik och dans, så detta var ju något för henne:)

lyckan är gjord Thilde
 fick hälsa på Carolas hund Ester
 (tror jag det va hon hette.)

Bilder tagna av Pers kusin Anne,
tack för de fina bilderna :)

Pappa bjuder upp sin söta dotter, men får nobben,
 för varken mamma eller pappa duger denna kväll:)

 

Dagen efter så träffa Thilde Gandalf 
han ville aldrig sluta leka,
 här har han lagt en av sina leksaker i hennes knä,
och vill att hon ska kasta iväg den

 

han var verkligen outtröttlig :)

 

Fest och ännu en ängel

Nu har himmlen fått ännu en vacker ängel, Elisabeth från bloggen:
 "Jag är Elisabeth" http://www.joelisacadam.blogspot.se/  även känd från "Sofias Änglar" där hon och hennes familj medverkade, somnade in under lördagen, efter en lång tids kämpande mot sjukdommen spridd bröstcancer, en helt enaståene kvinna som berörde många genom sin blogg,

  Vila i frid

 

 



 



Nu till något roligare i helgen var det 50 -års fest  och vi hade en mycket trevlig kväll med god mat och dryck  med trevlig människor och bra musik, och inte behövde vi  barnvakt inte, vi såg knappt till Thilde på hela kvällen, hon dansade med alla som ville och ratade oss totalt hela kvällen hon valde tom. att sitta vid ett eget bord, mamma och pappa var helt ointressanta att vara med, sedan hittade hon andra barn på festen att leka med, hon festade hela kvällen och hade jätteroligt, bilder kommer senare.

 

Idag var jag till Radiumhemmet för att hämta min medicin uppe på onkologen, då fick jag även veta att min kontaktsjuksköterska kommer att vara borta  ett tag framöver, efter att kört omkull med sin motorcykel så är hon nu sjukskriven, hoppas hon snart kryar på sig,

 

 

när jag  sedan kom hem idag så väntade en vacker blommbukett och goda bullar från älsklingen, har man världens finaste familj eller?

 

testbloggar från mobilen

Tänkte testa om det går att blogga från min mobil

Länge sedan

Nu var det ett tag sedan jag skrev, men jag har valt att inte sitta så mycket framför datorn och i stället njuta av sommaren och umgås med familjen,  varje helg är vi ute i husvagnen och där älskar jag att vara. det är så fridfullt och jag njuter av naturen där, inget som stör ( förutom lite fester då och då ifrån grannarna) men vi har varken dator eller TV i vagnen utan det vi har i dataväg är våra mobiler i såna fall, men det finns knappt någon mottagning därute så det är knappt lönt att hålla på med dessa heller :) är det fint väder så blir det mycket badande, vilket Thilde älskar, ibland går vi iväg  till någon grillplats på andra sidan sjön och grillar och fiskar och bara njuter av lugnet, det har även blivit lite svamp och bärplockning nu när den säsongen är här, och på söndagarna vill ingen av oss åka hem, men då Per jobbar så är det ju ett måste tyvärr, men Thilde vill till husvagnen på veckorna också, hon stormtrivs där, och leker med alla barn stora som små, och de leker gärna med henne med, trots att de är mellan 6-10 år, så kommer barn förbi och frågar om Thilde får komma ut och leka, och hon hänger givetvis på :) men favoriten är ju den "lilla pojken" som hon säger, som bor lite ovanför oss, han är ett riktigt litet charmtroll och kommer gärna och hälsar på, jag tror han är förtjust i Thilde trots att han bara är 1 år, och hon tycker det är jätteroligt då han kommer och hälsar på :)

 

Egentid vet jag knappt vad det är och en mindre vuxentid, men däremot vet jag vad familjetid och familjemys är för något och det värdesätter jag så mycket mer, trots att det  emellanåt kan vara riktigt tufft med biverkningar som värk och trötthet som kommer över en, så betyder tiden med familjen så mycket mer, Thilde har vuxit och utvecklats så mycket den här sommaren, både språkligt och mognadsmässigt, och jag älskar och se hennes framsteg och bara vara med henne, hon sprider så mycket glädje runt omkring sig, och nu när jag inte har så väldigt jobbiga biverkningar som förra sommaren så vill jag vara så mycket som möjligt med henne och med resten av familjen också så klart, både Angelika och Markus var lika mysiga när de var små som Thilde är nu, men jag värdesätter det på ett helt annat sätt nu än vad jag gjorde då, och nu när barnen är större( 17 och 19 år) så är man ju inte så intressant längre att umgås med, de har ju skaffat sig ett eget liv med egna intressen och vänner som är roligare att umgås med än tråkiga föräldrar, och småbarns tiden går ju så fort tyvärr, "vipps"så är de stora, så det är bäst att ta tillvara på den tiden innan det är försent.

Morgonmys i husvagnen :)

Jag kan inte förstå de föräldrar som värdesätter sin egna tid framför barnen, nu menar jag inte de som har barnledigt någon helg då och då, för de kan man ju behöva ibland, nej jag menar de som är mer barnlediga än tillsammans med barnen, hur tänker man då? om man inte vill ge barnen sin tid och uppmärksamhet så kanske man skulle tänkt till innan man valde att  skaffat barn, de är ju inte precis några söta dockor som man kan sätta på pidestal och visa upp lite då och då, när det passar. den dagen man bestämde sig för att skaffa barn så gjorde man också ett val om att sätta sig själv och sina intressen i andra hand, sina barn kommer alltid i första hand!

När barn far illa på olika sätt blir jag upprörd, jag har sett väldigt mycket sånt genom åren både på jobbet men även privat, för 11-12 år sedan var jag och min dåvarande sambo jourfamilj  som senare förvandlades till familjehem till 2 pojkar, där vi kände mamman privat, och barnen hade jag även i barngrupp på jobbet, det var lite kämpigt att hålla isär de båda rollerna men det gick, (jag lämnade och hämtade varje dag samt hade barnen under dagtid på jobbet) i detta fallet var det alkohol och droger inblandade och historien slutar inte lyckligt, då barnens mamma valde att avsluta sitt liv, en väldigt tragisk historia och detta är kanske ett extremfall.
Men barn far även illa då de vuxna sviker på olika sätt och inte finns närvarande i barnens liv, utan då det passar de själva, och sånt gör mig arg.

Nu till något roligare, som jag skrev tidigare så har Thilde vuxit till sig denna sommar, hon har slutat helt med blöja och nappen har hon nästan slutat med också och det helt på egen hand utan hjälp av oss vuxna, hon är ju en stor tjej nu som har fått börjat på en ny avd. för lite större barn, många av barnen känner hon sedan tidigare då de skolades in samtidigt med henne, så nu kan de leka ihop på gården igen, det där med blöjorna kan ju låta som lite sent  då hon är 3 år, men faktum är att hon var redo redan förra sommaren då hon kissade och bajsade på pottan, men så blev jag sjuk och ingen orkade ta tag i den biten då, och just då kändes det inte så viktigt att toalett träna henne, sedan under hösten och vintern totalvägrade hon att vara utan blöja, så vi bråkade inte med henne om det, men i våras satte vi igång igen och i slutet av maj så var blöjan borta, även nattetid, vid långresor och då hon har druckit mycket på kvällen får hon ha en blöja på för säkerhets skull, visst händer det små olyckor ibland, men det är sånt som händer i början, så det får man ju räkna med:)
Snart är det september och hösten är här tyvärr, vart tog sommaren vägen? den gick så fort.

Nästa helg ska älsklingen upp till norrland och jaga då älgjakten drar igång, men i år blir jag hemma för jag har min behandling i slutet av den veckan, och det lutar åt att även Thilde blir hemma med mig då, jag tror inte det är så lätt att ha henne med ut på jakt, med tidiga mornar och långa pass i skogen, att vara i skogen  älskar hon visserligen, men jag tror inte hon kan sitta tyst så länge =) hon sjunger och pratar mest hela tiden vår lilla sessa och det skrämmer nog iväg älgarna tror jag =), de dagarna jag ska till sjukgymnasten eller på behandling så får hon vara på förskolan, men annars så får hon nog vara ledig med mig tror jag, det är krångligare att lämna och hämta än att ha henne hemma, hon går ju på förskolan i kungsängen och jag har varken bil eller körkort så det blir ju tåg och buss då jag ska lämna eller hämta henne, någon gång i bland kan jag lämna och hämta men inte jämt,

Hur går det med mig då?  jo det går bara bra, förutom en krånglande mage som kan spöka till och från  pga medicinerna, denna vecka har jag haft en väldig trötthet som har kommit över mig och jag har haft svårt att hålla mig vaken på dagtid, så det har blivit mycket sömn kan jag säga. men annars så tränar jag 2-3 ggr i veckan och är ute och går på dagarna, jag har insett att jag nog måste ta ett lite lugnare tempo när jag är ute och går för kroppen och lederna säger ifrån, jag vill ju komma igång snabbt men det går helt enkelt inte, med en massa mediciner och cancer celler i kroppen så lägger väl kroppen all min energi på att kriga mot cancern istället, för att bygga muskler och bränna fett jag önskar att den hade orkat med både ock, men jag ger inte upp, men det går bara lite långsammare för mig än för en frisk människa, en annan biverkning är att händer och fötter påverkas även av denna medicin så jag får sprickor och blåsor och huden flagar på fingrar och tår, och naglarna har i princip slutat att växa åtminstone tumme och pekfingrar, naglarna är så tunna och sköra att de går sönder hela tiden, när man inte har några naglar upptäcker man hur mycket man använder de som hjälpmedel, jag känner mig numera handikappad och måste be om hjälp med de enklaste saker som att öppna tablettburkar eller dossetten till mina mediciner eller att lösa upp knutar som jag har varit riktigt duktig på kan jag inte längre, mina naglar går av bara jag försöker använda de, men jag måste även säga att dessa biverkningar ändå är lindriga om jag jämnför med fec och taxotere som jag fick förra sommaren och hösten, då var jag riktigt dålig, så om man jämnför så mår jag riktigt bra idag, men vissa dagar är sämre än andra, men jag ska inte klaga för det finns ju de som har det ännu sämre än jag.

 bjuder på en bild som visar mitt hår som det ser ut när jag inte gör något åt det, jag har nämligen fått väldigt lockigt hår :)

en riktig krulltott har jag blivit:)
 och håret är för kort att göra något med :/

med lite klämmor så får jag bukt med lockarna
 som är för korta att göra något av

så här såg jag ut före jag blev sjuk
 och tappa allt hår
( gissa om jag saknar mitt hår)

Till helgen blir det att åka ut till Siggefora och husvagnen igen, såklart, men lördagen bjuder även på fest i Västerås det ser jag fram emot  det blir nog jätteroligt och  självklart följer större delen av familjen med, bara Markus som blir kvar hemma :)


Här kommer några tänkvärda ord om  att vara mamma

 

 

 Innan jag blev mamma

Innan jag blev mamma

lagade jag och åt varm mat

Jag hade kläder utan fläckar

Jag kunde sitta i lugn och ro och prata i telefonen

Innan jag blev mamma

sov jag så länge jag önskade

och oroade mig aldrig över hur sent jag kom i säng

Jag borstade mitt hår och mina tänder varje dag

Innan jag blev mamma

städade jag mitt hus varje dag

Jag klev aldrig över leksaker

Jag glömde aldrig texten till vaggvisorna

Innan jag blev mamma

oroade jag mig aldrig för om mina växer var giftiga

Jag tänkte aldrig på vaccinationer

Innan jag blev mamma

hade jag aldrig kräkts på, bajsats på, spottats på,

tuggats på, kissats på,

ej heller blivit nypt av små fingrar

Innan jag blev mamma

hade jag fullständig kontroll över mina tankar, min kropp

Jag sov hela natten

Innan jag blev mamma

hade jag aldrig hållit hårt i ett skrikande barn

så att läkaren kunde ta prover och ge sprutor

Jag blev aldrig härligt lycklig över ett enkelt leende

Jag satt aldrig uppe sent och tittade på ett sovande barn

Innan jag blev mamma

hade jag aldrig suttit med ett sovande barn i famnen

för att jag inte ville lägga ner det

Jag kände aldrig mitt hjärta krossas i tusen bitar

när jag inte kunde stoppa smärtan

Jag visste aldrig att någonting så litet

kunde påverka mitt liv så mycket

Jag visste aldrig att jag kunde älska någon så mycket

Jag visste aldrig att jag kunde älska att vara mamma

Innan jag blev mamma

visste jag inte hur det kändes att ha hjärtat

  utanför kroppen

Jag visste inte hur speciellt det kunde kännas att

 mata en hungrig baby

Jag kände inte till dessa band mellan

 en mamma och hennes barn

Jag visste inte att någonting så litet

kunde få mig att känna mig så betydelsefull

Innan jag blev mamma

hade jag aldrig gått upp mitt i natten var tionde minut

för att se att allt var bra

Jag hade aldrig känt till värmen,

glädjen, kärleken, hjärtesorgen,

 undret eller tillfredsställelsen

över att vara en mamma

Jag visste inte att jag var i stånd att känna så mycket …

innan jag blev mamma

 

- FÖRFATTARE OKÄND -

Telefontid med onkologen

Pratade nyss med min onkolog, jag hade en telefontid med honom idag, men jag visste inte när han skulle ringa, förutom att det var på eftermiddagen någon gång, fick tiden via min kontaktsköterska så det var inte läkarens fel, men det är så drygt då man inte vet när de ska ringa, jag har ju inte direkt lust och prata sjukdomar och mediciner när jag är i lekparken eller mataffären, så jag har hållit mig och Thilde hemma idag, dessutom var jag fruktansvärt trött så jag sov en stund på soffan efter lunch, jag hade tänkt söva ner Thilde en stund då hon sa att hon ville sova, men det gick inte, så hon har mest tittat på TV idag och röjt här hemma, jag ska gå ut och rasta henne då jag ska iväg och handla,  det får bli lite nytta med nöje:)
Läkaren ville veta hur det har gått för mig med Tyverb och Herceptin som de satte in strax innan vi skulle iväg på semester, den första veckan med Tyverb fick jag mer eller mindre tillbringa på toaletten, trots att jag tog Dimor i förebyggande, så jag ringde kontaktsköterskan då vi var i norrland och hon rådfrågade min läkare och det bestämdes att jag skulle trappa ner en tablett, efter det har det blivit mycket bättre med magen, den sätter visserligen igång lite då och då men då hjälper oftast 2 tabletter dimor inom någon timme, och jag vill verkligen inte behöva trappa ner något mer, för det verkar som att den här kombinationen fungerar, trots att jag var skeptisk till den till en början, då detta inte är något cellgift, men redan under första behandlingsveckan märkte jag skillnad på hudförändringarna jag har strax bredvid armhålan, de blev mindre röda och krympte ihop så nu har jag bara en liten utstående prick kvar och på höger bröst hände det också något, där har jag haft en hård svullnad som har gjort ordentligt ont, nu känner jag ingen smärta där alls och bröstet har mjuknat upp rejält, nu hoppas jag på att det även har hänt något positivt med lungorna också, för dessa vet jag ingenting om och det är lite skrämmande att inte veta vad som händer där inne i kroppen, tänk vilken lömsk sjukdom detta är man kan verka helt frisk men inne i kroppen växer cancer utan att man märker något förrän det är för sent, men jag utgår ifrån att om det har blivit bättre på utsidan så borde det också ha hänt något positivt på insidan.
Jag fick veta resultatet av hudproverna och de visar att det det var cancer, men inte hormonberoende men starkt her2 +, det är lite konstigt att min bröstcancer har gått från att vara hormonberoende till ej hormonberoende, och läkaren lät glad över att dessa mediciner verkar fungera i kombination på mig, han sa att herceptinet själv inte räckte till men nu får hjälp av Tyverben, som båda bekämpar Her2 bröstcancer fast på lite olika sätt, läkaren tyckte det lät bra att biverkningarna jag har är överenskomliga, nu berättade jag inte om att jag mer eller mindre har fått alla biverkningar på bipacksedeln till tyverben, efter en vecka fick jag fullt med finnar på haka och näsa jag tror inte  ens att jag hade så mycket samtidigt då jag var i tonåren, så nu har jag börjat behandla finnarna med en salva för tonårsfinnar inte dåligt då man snart är 40år :) sedan är jag rejält trött på dagarna, och lederna känns som en 90 årings sitter jag en stund så har jag väldigt svårt att komma upp, upp kommer jag men att räta ut ryggen tar flera minuter innan jag kan gå upprätt igen, och knäna känns särskilt då jag går i trappor, detta trots att jag rör på mig mera, jag hade hoppas att det skulle mjuka upp lederna lite men så verkar det inte vara, men men värre kunde det vara, har även fått huvudvärk sen jag började med tyverben och torra slemhinnor är åter ett faktum jag är så sårig i näsan och det spricker upp och bildar nya skorpor som irriterar så Nosoil är min bästa vän igen. sedan så trodde jag att hand och fotsyndromet hörde till xelodan som jag fick tidigare, men det visar sig att även tyverbern ger såna symptom så nagelbanden spricker hela tiden och fingertopparna flagar och får sprickor de med som gör rejält ont, så man får smörja hela tiden för att minska dessa besvär, sedan känner jag även av ojämna hjärtslag ibland, vilket också hör till biverkningarna, både herceptin och tyverb kan påverka hjärtat, därför gör man röntgen då och då på hjärtat för att se hur det mår, men nu var det ett tag sedan så jag får väl snart en kallelse, men jag vill inte trappa ner på dosen, så jag sa inget om detta till läkaren, jag anser att detta är ändå uthärdligt då jag hade det mycket värre med de tidigare cellgifterna, inte vill jag riskera att byta bort något som verkar att fungera, vet inte om resultaten även kan ha att göra med att jag har lagt till en massa frukt och grönt, bär, frön och nötter till min dagliga kost, så dessa vågar jag inte heller sluta med, det finns ju studier som visar att rätt kost kan ha positiv effekt mot cancer särskilt om den kombineras med behandling, och nu verkar det som att det är något positivt som sker, men jag vågar inte hoppas för mycket,  då jag har fått  flera bakslag tidigare.

Hemma från norrland

Nu är det väl dax för lite uppdatering, nu har vi kommit hem efter två veckor i norrland, hos Pers familj men vi bodde hos hans bror Tom, tyvärr var inte vädret något vidare då vi var där uppe, var det inte regn, så var det så mycket mygg, knott, brännmyra och broms i luften så det gick inte att vara ute, utan att bli uppäten av dessa flygfän, Thilde trotsade dessa ändå för hon bara älskar att få vara utomhus, tv duger vid dåligt väder tycker hon, men å andra sidan så tycker hon att det inte finns något dåligt väder, det finns ju faktiskt regnkläder och gummistövlar om det skulle regna :) så hon blev ju rätt biten stackarn, men det bekom henne ändå inte särskilt mycket, sedan var ju hennes farmor och farfar barnvakt åt hennes kusin under större delen då vi var uppe, så  det var fullt ös där och väldigt mycket ljud hela tiden, jag inser att jag nog har blivit väldigt ljudkänslig, då jag tyckte det var jättejobbigt med allt skrik då det lektes, så jag längtade hem till våran husvagn och till lugn och ro.

kusinerna bakpå farfars kärra som de fick åka på :)

Lika som syskon :)

 sedan hade vi ju lite trevligt också, vi vart hembjudna till till Pers kusin Anette och till hennes fina familj, på mat och fika, alltid lika trevligt att komma dit:) sedan var det ju Åselemarkand då vi var uppe så det vart två besök dit under de 5 dagar det varade, det blev inte så mycket köpt till oss själva mest fick Thilde, och så fick hon och Markus åka en massa karuseller, och hon verkligen älskade det:) på måndagen så uppträdde Sean banan markanden och Thilde satt på axlarna och diggade, hon älskar ju hans låt skaka rumpa:) sedan blev det även besök på Lycksele djurpark, en fin park med nordiska djur, men oj vad mycket uppförsbackar det var så motion fick man i alla fall :)

sedan blev det även ett besök på Junsele djurpark men då var både farmor och farfar och gammelmorfar och Thildes tremänning Emely med mamma Linda och pappa Magnus och Thildes Kusin Madeleine och hennes pappa Dan med det var trevligt att alla följde med, men djurparken var inte så mycket att se, den var liten och blivit sämre sedan vi var där sist för 2 år sedan, men barnen hade roligt i alla fall och det är ju ändå det viktigaste.

Efter två veckor så kom vi hem till ett nystädat hem:) Angelika hade ju valt att vara hemma då vi var i norrland. tyvärr så varade det inte så värst länge då Thilde som saknat sina leksaker, mer eller mindre hällde ut alla leksaker på golvet igen, det är inte lätt att ha ett städat hem med småbarn i farten, men det är ju sånt man får ta, det finns ju viktigare saker här i livet än att städa hela tiden, sedan hade Angelika förberett något nyttigt till mig, som ska vara bra för att motveka sjukdomar, vet inte om det botar cancer men det är säkert nyttigt för immunförsvaret, grön smoothie det ser verkligen inte aptitligt ut men det smakar betydligt bättre än det ser ut, så här ser dagens smoothie som jag gjort själv,  på spenat,ruccola,solroskärnor,linfrön,gojjibär,gul kiwi, banan och äpple, gurkmeja,och kanel och citronsaft

som sagt ser det inte särskilt gott ut men smakar mycket bättre och är nyttigt och stärkande för kroppen, innehållet varieras lite från dag till dag,

detta plus att jag har kommit igång med lite motion, kanske gör att man blir lite piggare, jag har börjat att simma på helgerna då vi är på campingen, sedan styrketränar jag  2 ggr i veckan, och nu har jag även börjat att promenera varje dag, kanske kan det hjälpa min stackars kropp som är så svullen av vätska och ger mig stumma ben, sedan gör även min medicin att jag blir väldigt stel i mina leder, jag njöt då jag slapp min anti hormon tabletter, som gjorde mig väldigt stel och gav värk i ryggen, en vecka efter att jag slutat med dessa så var värken nästan helt borta i ryggen, men då får man andra mediciner som ger biverkningar i stället, jag längtar så efter att få bli frisk och få känna mig riktigt frisk, men man anpassar sig ju och att ha krämpor av olika slag blir på nåt sätt normalt då man inta har något annat alternativ. men jag gör vad jag kan för att få må så bra som möjligt..
nu ska jag ta och få något i magen ,sedan ska jag  ut i parken  med Thilde, innan vi går och möter upp Per på hans jobb, en sträcka på ca 4 km dit och lika långt hem, så det blir lagom motion för oss.
 ha en bra dag kram

Ny behandling

Igår var jag, Per och Thilde till Radiumhemmet och fick herceptin, jag skulle ju ha fått min behandling förra veckan egentligen, men då läkarna skulle diskutera vilken behandling som skulle sättas in så valde de att avboka förra veckans tid, då de kanske skulle sätta in något annat än herceptin som antikropps behandling på mig, men de valde att jag skulle få fortsätta med herceptinet,, efterbehandlingen skulle jag få träffa min läkare och sköterska, han var egentligen fullbokad men han hade lite tid på eftermiddagen då han kunde ta emot mig, allt för att jag skulle komma igång med den nya behandlingen innan vi åkte på semester, det de hade kommit fram till är att jag ska få ett tilllägg till herceptinet, herceptinet ska jag få fortsätta med  framöver i någon form till framtida behandlingar, denna gång skulle jag inte få någon cytostatika utan ytterligare en antikroppsbehandling som heter tyverb, den fungerar som herceptinet, men har lite annorlunda egenskaper, båda är som två målsökande robotar som söker upp her2 receptorer och och fäster vid dessa och förstör de, men medans herceptin går på ytan så går tyverb in i cellerna och förstör den vägen her2 receptorerna, dessutom så biter tyverb på två olika receptorer, varav den ena är her2 den andra kommer jag inte ihåg namnet på, detta är vad jag ska pröva nu. min läkare har stora förväntningar på nya cellgifter som är på väg att prövas i Sverige, men dessa dröjer ett tag till innan studierna i Sverige får påbörjas, de studier av nya cellgifter som min läkare är intresserad utav  mot her2 kommer inte påbörjas förrän i november och det känns ju som en evighetstid tills dess, det är ju nu jag vill få bukt med detta, frisk kommer jag aldrig att kunna bli om inte mirakel sker och forskarna hittar ett botemedel mot cancer av alla dess slag, spridd bröstcancer kan inte botas i nuläget, det är jag väl medveten om, det läkarna kan göra är att hålla cancern i schack  och förlänga livet med hjälp av olika mediciner, med en massa tur så kan  man få några extra år, men min läkare är som sagt hoppfull till de nya cellgifterna som är på gång. jag hoppas han har rätt och vet vad han gör nu, då jag "bara" ska få antikropps behandling framöver, tyverb ska visst vara väldigt bra och effektiv ( jag skulle ju få delta i en studie med Xeloda och tyverb, då mina hjärnmetastaser upptäcktes och fick avbryta studierna) Men... det finns alltid ett Men med bra mediciner och det är att de ger biverkningar, och av tyverb så är Diarré den vanligast förekomma biverkningen och är mer regel än undantag, och det känns ju så lagom roligt då vi ska iväg, så jag har bestämt mig att ta tabletterna i kväll en timme efter jag har ätit, istället för på morgonen och hoppas att biverkningarna ska dröja tills vi har kommit upp till norrland, vi åker i morgon bitti, men tyvärr inte hela familjen den äldsta dottern har bestämt sig för att stanna hemma, trist men så är det. Jag hoppas givetvis att jag ska slippa biverkningar, men det trodde inte läkaren att jag skulle göra denna gång, och får jag diarré så ska jag ringa till bröst och sarko mottagningen så får de bestämma om jag ska trappa ner på dosen, alla börjar på samma dos på 5 tabletter en gång om dagen, men de flesta får trappa ner till 4 eller 3 tabletter innan diarrén eller de andra biverkningana upphör, ja ja vi får väl se hur det går.. jag tar ju hellre detta än står utan helt, jag kommer givetvis vara uppmärksam på hur tumören i höger bröst utvecklas och säga ifrån om jag tycker den fortsätter växa, då får de allt sätta in någon annan behandling, just nu gör jag så gott jag kan att påverka sjukdommen i rätt riktning, med mycket frukt och grönt av alla dess slag, jordgubbar är ju en favorit just nu, som ska vara bra mot cancer även gojibär och blåbär äts mycket här hemma, jag försöker även att dra ner på allt socker som är ett gödningmedel för cancertumörer som gillar socker, men det är lättare sagt än gjort då det bjuds på så mycket gott särskilt nu under sommaren, jag har även fått hjälp av sjukgymnast att komma igång med lättare form av träning för att stärka min kropp och  få igång konditionen lite, sen behövs det en massa tur att denna skitcancer ska börja gå tillbaka, men hoppet är väl det sista som överger en och det gäller även mig, jag ger inte upp i första taget, nu ska jag få i mig något att äta sedan ska vi ut och gå en sväng jag Per och Thilde.

ha en fin dag och  kramar till er alla som orkar läsa här :)

Cellgiftbehandlingen har inte hjälpt något!

I fredags så var jag till onkologen, meningen var att jag skulle få veta resultatet av min datotomografi  och  mina hudprover, men hudproverna var fortfarande inte klara pga semestertider! Min vanliga onkolog var på semester så jag fick komma till Svetlana istället, samma Svetlana som bloggade på cancerfonden om sin egen cancerresa, länken finns här på min sida om någon är nyfiken,hon var mycket trevlig och förklarade väldigt bra och ingående, hudproverna hade hon som sagt inte fått något svar på vilket hon själv tyckte var väldigt märkligt, sjukdomar tar inte semester som hon uttryckte det och ringde och tryckte på depå patologen lite, men datotomografin visade inte så bra resultat tyvärr, på papperet hon drog ut stod det att metastaserna i lungorna har ökat i storlek och flertal, när jag läste det knöt det sig i magen på mig, särskilt då hon pratade om att de största nu är mellan 2-3 cm stora, innan har den största legat under 1 cm, så jag kände rädslan komma krypandes kan jag väl påstå, detta har alltså skett under min cellgiftbehandling, jag misstänkte ju att Xelodan inte tog på mig, eftersom svullnaden i höger bröst har fortsatt att växa, det positiva är att man inte såg något konstigt i buken, och att mina blodvärden är bra. vilket gör att de kan sätta in vilken behandling som helst nu, och just idag har de konferans om mig, och i morgon bitti får jag veta vilken ny behandling jag ska få, det vart ju lite bråttom då jag sa att vi hade planerat att åka upp till norrland under veckorna 28-29 och det tyckte hon absolut att vi skulle göra, och att läkarna skulle rätta sig efter mig, men en ny behandling innan tyckte hon att jag skulle få, de hade även ställt in min herceptin behandling, de ska diskutera om jag även ska få en ny sorts antikroppsbehandling eftersom herceptinet inte tycks ha den verkan det ska ha på mig, det fanns 3 olika sorters antikropps medicin som de skulle diskutera, en av dessa påverkar blodkärlen som kanske skulle vara bra för mig, då det verkar som att mina cancerceller tillverkar nya blodkärl i rasande fart, mina cancerceller har hittat en bakväg runt mina behandlingar, som nu läkarna måste hitta ett sätt att stänga till, detta diskuteras ikväll och på torsdag får jag min behandling, vad det blir vet jag för närvarande inte och inte vad jag kommer få för biverkningar, en annan sak som jag har funderat på länge är om jag bär på en ärftlig typ av bröstcancer, efterom jag visste att Svetlana arbetar just med såna frågor så passade jag på att fråga, vilket hon tyckte var lite komiskt, då hon just då satt och kollade just den biten i min journal, och hon tyckte absolut att vi skulle göra en ärftlighetsutredning på mig, då jag har fått cancer i båda brösten samt att jag är under 40 år, vilket är ungt i bröstcancersammanhang, men det gör vi först i aug då hon är tillbaka från sin semester, jag fick även rådet att ta mina insomningstabletter vid behov, så att jag fick sova ordentligt, bättre att sova på såna tabletter än inte sova alls, sedan sa hon åt mig att det är tillåtet att släppa ut sina känslor och svära och tycka att det är förjävligt det man går igenom. jo hon vet ju själv vad denna sjukdom handlar om både som patient och som onkolog, jo  jag kände mig både rädd och ledsen över mitt besked, men hur lätt är det att gråta och visa såna känslor, när man har en 3-åring hemma som vill leka och skoja, för hennes skull försöker jag att vara som vanligt. Utåt kanske jag verkar glad och positiv, men innombords gråter jag..

Midsommar

Börjar med att uppdatera lite vad som hände i torsdags då jag var till läkaren, jag och Per  kom till ks kl 8.00 då jag skulle ta blodprov en timme innan läkarbesöket, när man kommer måste man vänta minst en kvart innan man får lämna prover, för att proverna ska bli så rättvisande som möjligt, så det gäller att vara där i tid då det ofta är flera som sitter i väntrummet samtidigt, efter blodproverna fikade vi lite innan det var dags att träffa onkologen kl 9.30, meningen med besöket var att jag skulle få svar på de tester som togs av mina utslag vid sidan om  armhåla på vänster bröst och utslagen som finns under höger bröst. men när vi kom dit så visade det sig att läkaren inte fått resultatet ännu, han förklarade det med att då man har en her2 cancer som jag, så tar det lite extra tid att få provsvaren då patologen måste färga in cellerna på ett speciellt sätt. men läkaren tittade på utslagen och höll med om att det såg misstänkt ut och han tyckte att det röda runt om såg ut som nybildade blodkärl, sedan frågade han mig om hur jag tyckt att xelodan har hjälpt, då jag nu har fått 3 omgångar med detta cellgift, och då sa jag som det var att knölen i höger bröst har fortsatt att växa och gör ondare och ondare, bröstvårtan har dragits in, så denna behandling har inte har haft någon effekt alls på knölen i höger bröst, hur det ser ut i lungorna vet jag inte ännu, så då bestämdes det att avbryta behandlingen med xeloda, och han berättade att det har kommit ut nya cellgifter mot just Her 2 som jag har, men den han helst ville att jag skulle pröva, var en studie på ett nytt cellgift som påverkar blodkärlen men den skulle inte börja testas förrän i november, men det fanns några andra alternativ också, men det måste diskuteras med andra läkare först, så på fredag så får jag bara herceptin, tills de ha kommit fram till vilken behandling de ska sätta in på mig, troligen får jag inte någon ny behandling förrän om ca 4 veckor då jag ska få nästa herceptin, de brukar vilja att cellgifter och herceptin tas i kombination med varandra, så det är bara att vänta, och det känns jobbigt att vara utan en fungerande behandling, trots att läkare och sköterskor säger att ur tumör synpunkt så hinner det inte hända så mycket på denna tid, men jag vet inte jag, jag tycker att det växer väldigt fort i höger bröst, trots en pågående cellgift behandling, så vad händer då jag slutar med denna behandling, kommer det växa ännu fortare då? ja, ja bröstet är ännu inte lika svullet och stort som när cancern upptäcktes i det vänstra bröstet, men då hade den ju å andra sidan hunnit sprida sig till lungorna, så nu hoppas jag på att inget sådant har hunnit hända nu.
Efter läkaren hade jag samtalstid hos min teraput, denna gång blev det bara en halvtimme eftersom jag efteråt hade en tid för datotomografi av thorax och buk, för att se hur mina lungor ser ut och om det har skett någon ny spridning, jag hoppas givetvis att Xelodan har haft någon effekt på metastaserna i lungorna i alla fall., väl där fick jag dricka 1,5 liter vatten med lite kontrast i  under 1,5 tim, det är lång och tråkig väntan och man måste vara fastande 3 timmar innan undersökningen,  så när allt var klart så fikade vi igen i cafét på ks, för att höja blodsockret lite, när allt var klart och vi var på väg hem så var kl 16 det blev alltså en heldag på sjukhuset dagen före midsommarafton, roligare saker finns ju att göra en sådan dag.
Apropå midsommarafton, så är det nu 1 år sedan jag fick mitt bröstcancer besked, det fick jag förra året någon dag före midsommarafton, så vad har hänt under den tid som gått? ärligt talat så står jag fortfarande och trampar på ruta ett, jag har varken fått operera mina cancer drabbade bröst eller blivit av med cancern i dessa, utan tvärtom så har det tillkommit ny cancer i lungorna, hjärnan och i höger bröst, kommer jag någonsin att bli  frisk? om inte, hur länge kan de bromsa utvecklingen? hur lång tid har jag kvar? kommer läkarna att hitta ett bra cellgift som tar bort cancern jag har i kroppen? eller är cellgifterna numera verkningslösa på den muterade bröstcancern jag har? ja frågorna är många och ingen har något svar på de frågorna, men som jag sa till min teraput, att så länge ingen läkare säger att det är helt kört eller ser uppgiven ut så tar jag det ändå som ett gott tecken, att det finns lite hopp ändå att de ska hitta något som biter på min cancer, och det höll hon med mig om, att det är så jag ska tänka, men det är svårt att tänka bort cancern just nu, då den gör sig påmind hela tiden i båda brösten, de gör ont och jag har svårt att sova eller att röra mig normalt, så nu har jag fått sömntabletter utskrivna, men de kommer jag bara att ta om jag har jättesvårt att sova, jag är rädd för att bli beroende, sen vet jag inte hur jag kommer må morgonen efter, jag vill ju  kunna vakna om Thilde är orolig eller så under natten, just nu har hon mycket mardrömmar och behöver en vuxen som kan trösta då hon sover oroligt.


Midsommarhelgen

I helgen var det som sagt midsommarafton och den firade vi ute i Siggefora, hela familjen var med och vi hade tur med vädret denna amidsommarfton, vi började dagen med att Per och Markus gav sig iväg ut i skogen med packning vid nio snåret och förberedde för korvgrillning, Angelika och Thilde gick iväg med en nyvunnen kompis till Thilde och plockade blommor till en krans, och jag dröjde mig kvar för att ta min spruta och vätskedrivande tablett, då jag var rejält svullen i fötterna, när  jag väntat ut effekten av denna, så begav jag mig ut i skogen och då följde även Angelika och Thilde med ut, väl där så blev det korvgrillning och lite fiske, vi var kvar till 16 tiden och det var så mysigt att bara sitta där och njuta av naturen, elden och vattnet, väl hemma i vagnen så blev det  ägg med skagenröra och kräftsjärtar, inlagd strömming och sill med färskpotatis till, till efterätt gjorde jag små bakelser av rulltårta grädde och jordgubbar, någon tårta skulle vi inte fått plats med i vårat lilla kylskåp, en trevlig dag och kväll med familjen blev det.
På midsommar dagen så så fick vi besök av Tiina, Bertil och Robin, men innan de kom så var det dans kring midsommarstången, så där fick jag den dagens motion :) tänk att det kan vara så jobbigt att dansa med barn, men efteråt fick vi som deltog belöning i form av glass och godis :) sedan blev det fika i förtältet med Tiinas nybakade äppelkaka och vaniljsås, det smakade jättegott, efter fikat begav sig Per och Bertil  ut i skogen för att pröva fiskelyckan en stund, och vi gick upp och tittade  på Bröderna Brööl ifrån Hedby, ja inte var de rumsrena i sina texter, men väldigt underhållande och många skratt blev det:) efter detta  begav ´vi oss till vagnen och fikade igen. sedan var det dags för familjen Crotto att åka hemåt.
Senare på kvällen blev det grillad älg och grönsaker och till det blev det färskpotatis.
Igår så gick vi en lite längre tur till en annan grillplats i skogen, där vi tillbringade större delen av dagen och grillade både varma mackor och korv, men även nykokt kaffe över elden blev det, en riktigt trevlig helg har vi haft, trots att både jag och Thilde har drabbats av förkylningar, men bortsett från det har det bara varit en bra och trevlig helg,

bilder kommer lite senare, men nu ska jag gå och förbereda lite mat,
ha en bra fortsättning på kvällen

Förlovning och annat smått och gott

Börjar med att tacka Christher och Mimmi som har varit så snälla och skänkt pengar till min insamling i cancerfonden, hoppas att fler känner att de vill skänka en slant dit, insamlingen finns  på höger sida på bloggen så kom igen nu och skänk pengar! forskningen behöver alla pengar de kan få, så att de inom en snar framtid kan finna ett botemedel mot denna skitsjukdom som tar livet av  så många unga och gamla människor.

I måndags så firade jag och älsklingen 6 år tillsammans, det gjorde vi med att åka in till stan och äta en bit mat och även passa på att förlova oss :) vi har pratat en tid om det och vi har tittat på massor av ringar,och i stort sett ingen kände till våra planer :) men när jag gjorde min strålknivs operation i maj, hade vi redan beställt ringarna, och då jag låg i MR med stålhjälmen fastsatt i skallen så var det bilden av min ring och den kommande förlovningen jag fokuserade på, för att inte få panik då det dunkade och lät hemskt, jag kunde ju inte ha några hörlurar på mig  pga ställningen på huvudet, så ljuden var riktigt stressande, men just bilden av min ring gjorde att jag kunde tänka på något annat trevligt :)
 jag gjorde även en  film till älsklingen  till minne av vår förlovning:

Idag på morgonen var jag iväg till tandläkaren för rotbehandling och fyllning nr 2, och jag måste säga att det finns trevligare och roligare saker att göra, jag har genomgått en massa obehagliga upplevelser under det senaste året där tanläkarbedövning har ingått, men att få den i munnen är ändå det obehagligaste tycker jag, att känna hur tungan och munnen domnar bort, och tungan känns svullen och man får svårt att svälja och överhuvudtaget prata, i 1 tim och 35 min låg jag och gapade käken nästan ur led, tandläkaren spände fast en gummiduk kring tanden som gjorde att jag inte kunde stänga munnen, nu har bedövningen släppt och det spänner rejält kring tand och tandkött just nu, men annars känns det ok,nästa gång är det bara lagning av tänderna, eftersom det bara är en provisorisk lagning just nu. men det låter inte lika jobbigt, sedan ska hon bygga upp nya kronor kring de trasiga tänderna, för så är det att cellgift är ett gissel för munnen, slemhinnor drabbas ju hårt och en rejäl muntorrhet är en biverkning man får av cancermedicin, och och tre tänder började gå sönder då jag tuggade mat, trodde faktiskt att tandläkaren ville dra ut resterna av de två tänder som var värst drabbade, men det ville hon inte, utan hon ville rotbehandla istället och nu är det lagning och uppbyggnad som kvarstår. det känns skönt att det går framåt även där. nu kan jag tugga mat även på högersidan utan att få en fruktansvärd tandvärk.

Igår var jag och hälsade på, på mitt jobb och lämnade mitt sjukintyg, tanken var att jag bara skulle stanna ett par timmar, men så kom frågan upp om jag ville vara med på Apt, de skulle ha på kvällen, först sa jag nej eftersom jag inte trodde jag skulle orka, men blev övertalad i alla fall, jag var rejält trött när det började men jag hade jättetrevligt och många skratt bjöds det på, men nog kändes det i både huvudet och kroppen då jag åkte hem, jag samlar rejält mycket vätska i kroppen just nu, och fötterna är som bollar, så det är vätske drivande som gäller, men det krävs lite planerande av såna tabletter, som i morse då jag skulle till tandläkaren så är det inte precis läge att ta en sån tablett innan eftersom man blir akut kissnödig och måste springa på toa då det tränger på, och i morgon har jag fått en tid hos sjukgymnasten på ks så då är det inte heller läge att ta en sån tablett innan, det får bli till kvällen då jag inte har något inplanerat i stället.
Som sagt så har jag äntligen fått en tid hos sjukgymnasten och min förhoppning är att hon ska hjälpa mig att komma i form lite, man får ju inte banta då man går på cellgifter, några kg ner är ok men inte för många då dosen på cellgifterna är uträknade efter vikt och längd, men jag behöver verkligen gå ner i vikt och den dåliga konditionen som är en biverkning av cellgifterna gör inte saken bättre, jag har haft en hel del extra kg innan cancern, men flåset har inte varit på långa vägar så dåligt som det är just nu, och då är det väldigt motigt att komma igång med något på egen hand, jag kommer troligen att få börja med yoga för att komma ner i varv och kanske kan jag sova bättre på nätterna sen, jag skulle ha med mig träningskläder redan i morgon då vi träffas för första gången, så då kör vi på direkt :)
Nej nu ska jag försöka att få i mig något att äta, nu då bedövningen har släppt helt, sen ska jag nog vila en stund för jag är så trött idag.

Ha en fortsatt trevlig dag i det fina sommarvädret :)

1 av 3 får cancer men alla drabbas!

Nu har jag startat en ny insamling till cancerfonden, var med och stöd du med!
jag börjar med att sätta målet på 1000 kr fram till 2012.08.11
Snälla hjälp mig! att nå det målet, min dröm är att all cancer ska gå att bota i framtiden och inga familjer ska behöva splittras pga cancer.

Den senaste veckan

Dags för lite uppdatering igen då, förra fredagen tog min äldsta dotter studenten, men eftersom hon har valt att gå ett fjärde år så väntar vi med festen till hon är helt klar, men vi var givetvis där för att se utspringet, men vilket kaos det var, 5+ grader och ösregn alla hade paraplyer och folk bokstavligt klev på varandra för att ta sig fram, Thilde blev trampad på flera gånger trots att hon satt i vagn, trots detta eller pågrund av detta så såg vi inget utspring och det tog tid innan vi hittade på Angelika och då var hon inte bland de första som sprang ut, ja, ja medans hon skulle ut och åka flak så tog vi oss till Jakobsberg och värmde oss med en fika innan vi tog oss hem, väl hemma så blev det fransk ost och skinkpaj, sallad med tillbehör till middag, efterätt blev en kalastårta med bottnar av sockerkaks och marängsmet och fyllning blev grädde blandat med blåbär och hallon, mycket gott, jag hade även bakat dumlekakor vilket blev mycket uppskattat dessa har jag fått baka flera utav då de snabbt tog slut :) igår så bakade jag även hallon och blåbärs muffins även dessa vart uppskattade speciellt utav sonen:), Jag var till radiumhemmet idag för besök hos läkaren inför 3:e omgången med xeloda blodproverna såg som vanligt väldigt bra ut, men läkaren fick ta två hudprov på ett på varje bröst då jag på vänsterbröstet har fått tillbaka eksem liknande utslag som kliar och som nu har börjat breda ut sig just i utkanten av mitt strålningsområde, de ser exakt ut som de som de strålade bort, men som nu är tillbaka på annan plats:( och mellan och under höger bröst så har jag även fått röda fläckar inga utslag mer som röda prickar, som inte har funnits där tidigare så dessa tog han prov på också, det är inte så roligt att veta att cancern sitter i huden igen men det  är skönt att läkaren valde att ta prover på dessa än att bara ignorera utslagen, även om jag vet vad svaret blir, det skulle ta ett par veckor innan proverna blev klara då de skulle skickas till patologen först för analys  så nu är det bara att vänta på svaret.
Jag är väldigt  trött för tillfället  och sover väldigt dåligt just nu, det är inte så lätt att sova med två bröst som gör ont då man lägger sig nedm eller vänder på sig, så jag vaknar upp varje gång jag ska vända mig i sängen, jag får ha en kudde som stötdämpare då höger bröst gör väldigt ont så fort jag kommer åt det, så nu kanske jag ska få tabletter jag kan sova på, jag går ju och får samtalstöd hos en terapeut och hon skulle försöka att ordna detta åt mig, det är ju en psykolog som måste skriva ut dessa och hon kanske vill träffa mig först innan hon skriver ut dessa, vilket är förståeligt, sedan skulle hon ordna en remiss till en sjukgymnast så att jag kan komma igång med träning och avslappnings övningar som yoga eller något liknande, just nu har jag fruktansvärt dålig kondition så att jag flåsar bara jag går i några trappor, det är inte roligt kan jag säga, men fick i alla fall veta av min terapeut som är sjuksköterska i grunden att den dåliga konditionen beror till stor del på cytostatikan jag får, det är skönt att gå och prata av sig lite även om jag har svårt att veta vad jag ska prata om när jag är där, jag har lite svårt att öppna mig för någon jag inte känner, vill jag så kan hela familjen komma och prata då hon även är familje terapeut, men då jag går där på dagtid så kan det vara lite svårt för de övriga i familjen att följa med.
I morgon är det fredag igen och då åker vi ut till husvagnen, hoppas denna helgen bjuder på bättre väder än förra helgen då vi nästan hade en swimmingpool i förtältet, det regnade så mycket så vi hade en mindre sjö utanför, men tack och lov så slutade det regna så vattnet gick tillbaka innan vi fick in det i förtältet.
lägger upp lite bilder från senaste veckan:)

Angelika ombytt och på väg till flaket,
det ser inte så ut på bilden,
 men det var ett riktigt ruggväder ute

Thilde åker lite karusell
då vi värmer oss på vägen hem

Kalastårta  med sockerkaka och marängbotten
fylld med hallon och blåbärsgrädde

fransk ost och skinkpaj,(kommer inte ihåg det franska namnet just nu)

Lägg till bildtext

Dumlekakor närmast, muffins i bakgrunden,
några är fyllda med hallon, några med blåbär
 och några med både blåbär och hallon,
 alla olika blandningarna var godkända av familjen :)