torsdag 14 februari 2013

Cancer och biverkningar

Pust och stön, jag kom just tillbaka ifrån affären, efter att ha tvingat mig ut att posta ett par brev med mina sjukintyg i och passade på att handla lite samtidigt, jag har inte varit utanför dörren på 9 dagar! och det var inte det lättaste måste jag säga,  jag kände mig som jag skulle ha någon form av rejält virus i kroppen, jag svettades och svettas fortfarande floder 15 min efter att ha kommit hem och andfådd blev jag på den lilla promenaden också, jag vet inte vad det är som gör att jag svettas så pass, om det är resultat av behandlingen eller om det är en biverkning av värktabletterna, men jobbigt är det.
Jag försöker att dricka mycket då jag ofta känner mig hungrig, men när jag äter så börjar jag ofta må illa, det gäller att äta långsamt och bara lite åt gången, för att slippa illamåendet, men istället blir jag fort hungrig, men jag har börjat tolka det som att jag dricker för dåligt, och kroppen vill ha mer vätska, detta att jag inte kan äta som tidigare är både på gott och ont, jag får ju inte banta under min behandling, jag behöver all energi för att orka med alltihopa, men under dessa 9 dagar så har jag gått ner nästan 5 kg, varav mycket har varit överskottsvätska, eftersom jag hade mycket extra vätska under invägningen inför behandlingen, men jag har så många extra kg att ta energi i från så det kan väl ändå inte göra något om jag tappar några kg? mycket av min övervikt är extra vätska jag har i kroppen tack vare min sjukdom och mina behandlingar, jag vill väldigt gärna minska i vikt för att få mer ork och energi till annat, men självklart bantar jag inte medvetet,  jag har bara minskat på sockerintaget och plus att jag inte har samma aptit nu som tidigare,  som jag förstår så kommer jag ändå att vägas in till nästa behandling, så dosen blir nog rätt i alla fall.

jag hittade lite bilder som visar hur mitt utseende har ändrat på bara några år, jag har både ökat i vikt och åldrats i utseendet, vilket känns mindre roligt.


 
 
 
Det här jag 2006
det var då jag och älsklingen träffades

 
 
 
jag 2008

 
 
 
Jag 2010

 
 
 
 
 
Denna bild är tagen i  okt 2010


 
 
Det här är sista bilden med mig med långt hår
 och jag har just påbörjat mina cellgifter i juli 2011,
här känner jag mig inte pigg alls
 
 
håret falller och jag känner mig väldigt ful

 
här är jag kortison svullen
 och jag har tappat ögonbryn och fransar
och jag känner mig som ett monster,
man har inga konturer i ansiktet utan ögonhår,
 ögonen ser konstiga ut för att jag blundar
 
 
nu har jag återigen hår på huvudet men det är kort
och väldigt lockigt, syns inte så mycket på denna bild
jag har ökat massor i vikt och jag har ärr efter skruvarna från strålkníven
och jag känner mig trött och gammal

Herr cancer har gett mig ett nytt utseende
 som jag måste vänja mig vid
 

 

4 kommentarer:

  1. Du är fortfarande vacker.

    SvaraRadera
  2. Du är fortfarande vacker, det sitter inte i håret.. men jag vet vad du menar, jag blir ledsen när jag läser ditt inlägg, jag hoppas du snart får må lite bättre och slippa illamåendet.. många kramar från Lisbet

    SvaraRadera
  3. Jag tycker att du är jättefin !! Har följt din blogg länge nu, men är allt som oftast dålig på att kommentera. Ska skärpa mig :) Önskar dig en alldeles fantastisk helg trots Herr Cancerdjävul. Många kramar från Maria

    SvaraRadera
  4. Tycker för min del att insidan är viktigast! På sista kortet är du väldigt fin:) men kan förstå vad du menar, sjukdom, mediciner mm förändrar alla!!
    Ljus och värme till dig:)
    Katarina

    SvaraRadera